DEBATT: Infrastrukturen säljs ut

Förr kallades det landsförräderi. Brottet skedde dolt och i hemlighet. Jag talar om den eller de som sålde sitt land till främmande makt. Ett mycket allvarligt brott. Straffet var givet. En variant av det här har numera blivit till en populär sysselsättning i regeringskretsar. Det sker helt öppet. Och man säljer till högstbjudande. Budgivning är tillåten och önskvärd. I rask takt går för oss medborgare livsnödvändiga verksamheter under klubban. Till livsnödvändiga hör inte Systembolaget. Däremot hela vår infrastruktur. Den är anmäld till och delar redan sålda på auktion. Exempel på detta är telekommunikationer, postväsende, järnvägssystem, vattenkraft- och, kärnkraftsanläggningar, bolåneinstitut. Till detta kommer bland annat malmtillgångar och brytningar. Resurser vi är beroende av för att kunna leva och producera säljs till utländska intressenter. Vi är för våra egna grundläggande behov alltmer i händerna på beslut fattade utanför Sverige. Vårt land håller sakta men säkert på att bli en mjölkko - vi åderlåts på våra resurser - och får framgent dyrt betala för det vi tidigare själva kunde råda över både vad gäller produktion och pris.De här verksamheterna var de svenska medborgarnas gemensamma egendom. De ansågs så viktiga att ha kontroll över att de ägdes av staten. Nu auktioneras de bort.Har hela vår infrastruktur verkligen blivit av så ringa betydelse? Knappast. Den är av vital betydelse för samhällsutvecklingen. För vår trygghet och välfärd. Hur är det då möjligt att några få människor i rikets ledning kan få syssla med att sälja ut förutsättningarna för att kunna klara våra grundläggande behov? Utan att fråga medborgarna först? Är man snäll, kan man kalla tilltaget för lekstuga. Vill man hårdra det hela - så lämnar vi över effektiva vapen som kan riktas mot oss själva. Det senare är ett faktum. Ingen lek.

Debatt: Infrastrukturen säljs ut - men ingen reagerar