Solen värmer och trots att hösten känns avlägsen har den nya terminen just inletts hos föreningen, som i folkmun kanske mest är känd som Norrköpings ridhus.
Hästarna kom tillbaka från sitt sommarbete tidigare i veckan och de första lektionerna har varit.
Inne i ridhuset är luften sval. Jessica Sjöqvist, som är verksamhetschef och instruktör i föreningen, står inne i den tomma manegen. Den fem månader gamla hunden Milton snor runt där inne.
– Han håller på att få lära sig att vara med på jobbet, säger hon.
Tidigare i år utsågs Jessica Sjöqvist till 2019 års ridinstruktör i Östergötland.
– Det är jättekul att få uppskattning för det jobb man gör. Man lägger ned mycket energi på sina elever och lektioner.
Själv har hon tidigare tävlat dressyr upp till FEI Prix S:t Georges och FEI Intermediaire.
– Men det var med min förra häst, säger hon.
Den hästen, ett sto, hade hon haft sedan den var ung. Men efter att hästen blivit skadad valde Jessica att låta henne gå till avel. Nu äger hon en ettårig avkomma efter henne.
– Min plan är lyckas rida Grand Prix. Målet är att hennes avkomma ska gå hela vägen. Men det är en jättelång resa, säger Jessica.
Under tiden lånar hon en annan häst som hon rider.
Fjolåret var på det stora hela ett händelserikt år för klubben. Föreningen firade sitt 120-årsjubileum och ridskolehästen Qummin utsågs till Årets ridskolehäst på Ryttargalan i Stockholm.
För Jessicas del innebar det att hon och ytterligare en person från klubben fick åka upp till Stockholm och gå på galan. En upplevelse som Jessica beskriver som jätterolig.
Men det var också ett år som präglades av oro.
Förra året aktualiserades planerna på att bygga en ny brandstation på en del av den mark som i dag nyttjas av föreningen. Mark som i dag används till hagar.
– Det känns trist. Vi vill ju att hästarna ska vara ute och röra på sig och det kommer att begränsas något, säger Jessica.
Att hästarna skulle bli skrämda av att ha räddningstjänsten som granne tror inte Jessica. Och samtidigt ligger planerna så långt fram i tiden, säger hon.
Ytterligare en utmaning som klubben stod inför var den foderbrist som uppstod till följd av torkan, vilket i sin tur gjorde att klubbens kostnader för foder sköt i höjden. Det var en av sakerna som bidrog till att fjolåret landade på ett minusresultat.
I år är siktet inställt på att hålla ekonomin i balans.
– Förra årets resultat var vi inte nöja med, säger Jessica.
Hon berättar att de har gått igenom alla kostnader och försökt att dra in på saker för att spara, som på gödselhanteringen.
– Sedan har vi en hel hög med ideella som jobbar, säger hon.
Hur har ni påverkats under coronavåren?
– Det som har påverkat oss ekonomiskt är att vi inte kunnat ha tävlingar. Men vi har fått fin stöttning av kommunen och Gustavianska stiftelsen, säger hon.
Annars har det mesta flutit på som vanligt – men eleverna har kanske varit mer noggranna med att boka av sina ridlektioner om de känt av symptom och man har följt de restriktioner som funnits på plats.
– I vanliga fall hoppar man kanske inte över ett pass för en förkylning, säger Jessica.
Men vissa lättnader har skett på sista tiden – som att man nu får arrangera tävlingar igen – under förutsättning att vissa restriktioner följs.
I augusti planeras terminens första tävling, som är en regional och lokal tävling i ponnydressyr. En gång i tiden arrangerade klubben SM. Men nu är ridhuset, som förr i tiden sågs som stort, alldeles för litet för att hålla den typen av tävlingar.
E22:an går precis invid anläggningen. Även Centralbadet, sporthallen och Östra promenaden finns alldeles i närheten. Hästarna tycks inte störas av aktiviteten i området. Det centrala läget var något som Jessica slogs av när hon började att arbeta på anläggningen 2018.
Innan dess hade hon jobbat i Finspång i åtta år, på en mer lantligt belägen ridskola. Kontrasten var därför stor när hästarna plötsligt befann sig i en stadsmiljö.
Så man kan säga att hästarna här är trafiksäkra?
– Ja, det kan man säga. Det är nog vanligare att de reagerar på, och blir rädda för, en sten. Men det är typiskt hästar, säger Jessica.
Vad har du för råd att ge till en ung person som vill jobba med hästar i framtiden?
– Det viktigaste är att vara i stallet och umgås med hästar. Vill man bli ridlärare finns det massa bra utbildningar man kan gå, säger hon.