– Ja, det känns fantastiskt. Nu kommer jag att få spela med flera fina orkestrar framöver. Det var en del av vinsten, säger Norrköpingstjejen, som för några veckor sedan vann Kungliga musikaliska akademiens solistpris i Berwaldhallen i Stockholm.
Hon var en av tre finalister som tagit sig igenom nålsögat.
Juryns motivering till att just flöjtisten Laura Michelin skulle ta hem segern lät bland annat: Med en djupt rotad musikalitet och ett utomordentligt hantverk lyfter hon musiken till högsta internationella nivå."
Förutom möjligheter att få spela på olika konserter runtom i Sverige fick hon också 100 000 kronor. Ett bra tillskott i studentkassan. För sedan flera år tillbaka är det just studier som Laura ägnar sig åt.
Sedan i höstas går hon en mastersutbildning på Hochschule für Musik und Theater i München.
– Jag sökte hit för att jag visste att det finns en jättebra lärare här. Hon är otroligt eftertraktad. Och klassen håller en jättehög nivå, den är en av de bättre i Europa, tillägger hon.
Men allt började hemma i Norrköping. Med en mamma som är kyrkomusiker och en pappa som spelar i Norrköpings symfoniorkester är det kanske inte konstigt att hon fick ett stort musikintresse. Precis som en av hennes två bröder.
– Eftersom pappa spelar fiol tänkte vi först att jag skulle välja det, men det blev flöjt. Jag var sex år när jag började, säger hon.
Sedan dess har musiken gått som en röd tråd genom Laura Michelins skolgång och utbildningar. Från Kulturskolan till Navestadskolans musiklass och De Geergymnasiet, då hon mer på allvar började inrikta sig på just flöjt.
– Och det gick bra, lärarna uppmuntrade mig att fortsätta spela följt så efter gymnasiet sökte jag till Musikhögskolan i Stockholm. Och jag kom in, berättar hon.
Det ledde till en kandidatutbildning och vidare till en masterutbildning där. Men nu är det alltså München som gäller.
Även om Laura inte kunde språket när flytten gick till den tyska storstaden tycker hon att allt gått över förväntan. Vid sidan om musikstudierna läser hon nu tyska. Men annars är det just flöjten som upptar det mesta av tiden. Ambitionen är att öva fem timmar om dagen.
– Ibland blir det kanske inte så, det kan vara annat som kommer emellan, konstaterar hon.
Men Laura bor nära skolan och brukar bege sig dit ganska tidigt på morgnarna. Även om det inte är några lektioner.
– Är man på plats tidigt är det lättare att boka upp rum att öva i, förklarar hon.
Så får hon frågan om hon aldrig tröttnar på att spela.
– Visst tröttnar man på övandet, men jag har haft tur. Jag har hela tiden haft ett mål framför mig, en konsert eller ett framträdande. Det är ju det som är målet, att få spela för en publik. Det är också det här jag vill jobba med framöver, säger hon.
Men för Laura är det viktigt att inte fastna i musiken och framstå som "omänsklig", utan att i stället höja blicken och se omvärlden. Hon har ett stort samhällsengagemang som hoppas lyser igenom på scenen. Hon försöker sätta ytterligare ord på vad hon menar, men det är sannolikt precis det som juryn såg när solistpriset delades ut:
"Vi har fått uppleva en makalös kombination av briljant teknik, stor utstrålning och smittande spelglädje."
Om några veckor kommer Laura hem till Norrköping, när skolan håller stängt för lov.
– Då ska jag vikariera i Symfoniorkestern. Det har jag gjort förut och det är alltid lika kul, säger hon.