Orden är jägmästaren, poeten och hedersdoktorn Augustin Mannerheims. Året var 2005 och det var tjugotre år sedan han sist publicerade sig. Han firade sin nittionde födelsedag med sin sjunde diktsamling Öppnas om natten.

"Att vara 90 år och alltjämt publicera sig, säger en del om mannen bakom orden" tyckte NT:s recensent Inger Dahlman och framhöll hans "metriska briljans".

Plats i Riddarhuset
Och mannen bakom orden fortsatte oförtrutet.
I januari i år skrev NT:s kulturredaktör om den nyutkomna Livskälla ur döden sprungen, där Augustin Mannerheim tolkat och översatt dikter av den tyske poeten Goethe:

"Vissa dikter har han umgåtts med, och översatt i sjuttio år. Det är ytterligare ett bevis för att översättaren färgar dikten. Mannerheims urval är också personligt, och spritt över nästan alla delar ur Goethes rika produktion".

Kort därefter fick Augustin Mannerheim ett särskilt pris på 50 000 kronor, utdelat av Samfundet de Nio.

Men denne Mannerheim var inte till poet född. Som son till den finske adelsmannen Johan Mannerheim och dennes hustru Palæmona Treschow blev Augustin Mannerheim genom sin födelse den 17 augusti 1915 den nye representanten för den då utdöda svenska ätten Mannerheim, med en plats i Riddarhuset.

Jägmästare
I Uppsala studerade han litteraturhistoria och utbildade sig därefter till jägmästare, för att som arvtagare kunna driva fädernegodset Grensholm i Vånga, vilket han gjorde från 1942.

Tre år tidigare hade han förlovat sig med den ett år yngre Brita Danell, som snart nog fick se sin fästman resa i väg som frivillig i finska vinterkriget, där hans farbror fältmarskalk, sedemera Finlands president, Gustaf Mannerheim, var en framträdande gestalt.

Baron, forskare...
Året var 1940, samma år som makarna Mannerheim gifte sig. Brita Mannerheim utbildade sig till läkare för att senare bli legendarisk tonårspsykiatriker liksom författare. Augustin Mannerheim debuterade 1943 med diktsamlingen Guldlejonet. Det följde ytterligare sju samlingar under dryga 60 år.

Med åren kunde han också lägga allt fler titlar till sitt namn. Baron, jägmästare, lyriker, psalmbearbetare, lärare och forskare. "Och sist men inte minst är han metriker. Det är främst för sina insatser inom metriken, vetenskapen om verslära som Augustin Mannerheim, 81 år, i dag promoveras vid Linköpings universitet", skrev NT i juni 1997.

Undervisade skådespelare
Sina senaste rön presenterade han i sin doktorsföreläsning Poesins musik. När han formulerade sin metriska lära gick han upp klockan fyra på morgonen och arbetade fram till klockan åtta. Då var det dags att sköta det vanliga arbetet på godset.

Under tre år i början av 1960-talet omsatte han sina teorier i praktiken när han undervisade blivande skådespelare i versläsning vid scenskolan vid Norrköpings stadsteater.

Han var också en drivande kraft inom Centrum för metriska studier, en förening som startade vid Göteborgs universitet 1987. "Som litteraturforskare har Mannerheim gjort viktiga insatser när det gäller att analysera och beskriva versrytm. Han har bland annat studerat fenomenet puls. Hans teori utgår från likheter mellan musik och det talade språket." Så löd motiveringen från Linköpings universitet när den nye hedersdoktorn utsågs.

Noga med detaljerna
Själv sade han "min metrik är ett verktyg för förståelsen av en dikt". Det skriver tidigare kulturredaktören Gun Zanton-Ericsson i en artikel på Correns kultursida, där hon också berättar om hur hon ibland fick förtroendet att publicera något av Augustin Mannerheim.

"Han var minutiöst noga med varje detalj - "Obs att näst sista raden ska sluta utan punkt" kunde det stå i följebrevet", minns kulturredaktören.

Den 30 augusti, två veckor efter 96-årsdagen upphörde pulsen att slå. Mästare Mannerheim satte punkt.