Lisa Larnemark Schlulzberg tar emot i lokalen där Frivilligcentralen huserar, i Fröbelstugan på Södra Promenaden. Hon plockar bort en synål som ligger kvar på ett av borden.

– Det är spår efter gårdagen, här träffas ett gäng och syr en gång i veckan och resultaten blir fantastiska, tillägger hon.

Här har Lisa Larnemark Schultzberg haft sin arbetsplats sedan januari i år, anställd av kommunen, trots att det är en förening. Hon kallar sig fortfarande ”ny­tillträdd” frivilligsamordnare.

Artikelbild

Kreativ och full av idéer. Ja Lisa Larnemark Schultzberg vill utveckla verksamheten och skapa mer liv och rörelse inne i Fröbelstugan

– Ja första året är man ny på jobbet, säger hon med ett skratt.

Varje vardag åker hon från hemmet i Bottna utanför Söderköping där hon bor tillsammans med sin man och deras tre barn.

Men det är främst utanför Fröbelstugan som det mesta av Frivilligcentralen verksamhet sker. Till stor del med hjälp av alla frivilliga personer som står till förfogande för att göra livet enklare i vardagen för dem som har behov av det. Utan att konkurrera med andra verksamheter.

– Vi har 130–140 personer som ställer upp frivilligt, det kan handla om läxhjälp, språkkafé, högläsning på äldreboenden och punktinsatser som ledsagare vid sjukbesök, berättar Lisa och tillägger.

Artikelbild

Mycket av tiden för Lisa Larnemark Schultzberg går åt till att planera. Det blir mykcket jobb framför datorn

– Sedan i mars i år är vi också med i det som kallas ”måltidsvän”. Det är ett projekt som kommunen tagit initiativet till och som innebär att de som sitter hemma och ensamma får möjlighet att äta lunch tillsammans med någon av våra frivilligarbetare. Kanske på någon träffpunkt eller hemma hos den som vill ha lite sällskap. Frivilligarbetaren får sin lunch betald av kommunen. Även Röda korset är med här.

Innan Lisa tillträdde sin tjänst som frivilligsamordnare arbetade hon på KFUM Brevik, där hon var biträdande verksamhetschef.

– Men från början utbildade jag mig till lärare, fast det var mer med siktet inställt på att jag skulle kunna använda mina pedagogiska kunskaper på Brevik, där jag redan i ungdomen drömde om att få jobba, säger hon.

Det blev därför bara en och en halv termin i skolans värld, innan drömmen om Brevik slog in. Efter drygt tio år där kände Lisa dock att det var dags att prova på något annat, så när tjänsten som frivilligsamordnare dök upp tog hon chansen.

– Jag trivs jättebra och försöker nu se vad som går att utveckla. Jag skulle gärna vilja ha med näringslivet i det här också. Att göra dem uppmärksamma på det sociala engagemanget, säger och berättar om Röda korset i Linköping som dragit i gång ett pop-up-kafé – en idé som hon gärna skulle haka på:

– Det innebär att någon av de frivilliga tar med sig en grupp nyanlända ut och besöker ett företag. De anställda agerar då som språkhjälp vid företagets fikastund. Det skulle vara kul att få igång något sådant.

Men det behövs fler frivilliga, som är beredda att ställa upp, tillägger Lisa i samma andetag. Även om 130–140 kan tyckas vara många så är behovet mer än så. Hon tror att en anledning till att inte fler nappar, kan vara missuppfattningen att det enbart är pensionärer, både som hjälper till och som vill ha stöd.

– Men här finns studenter som jobbar frivilligt och unga ensamma som får stöd och hjälp, exemplifierar Lisa.

Samtidigt finns ett annat dilemma.

– Det är faktiskt inte så många som man kanske tror som vänder sig till oss. I dagsläget har vi runt 25–30 punktinsatser per månad, men vi skulle kunna hjälpa till med dubbelt så många. Förmodligen är vi för anonyma, folk kanske inte känner till att de kan vända sig till oss. Eller så vill man inte be om hjälp, funderar Lisa.

Hon håller som bäst på att klura på hur verksamheten ska kunna nå ut på ett bättre sätt.

– Vi vill exempelvis öka samarbete med fler boenden i kommunen när det gäller högläsning. Vi är ute på fyra boenden men kan ta fler, konstaterar hon.

I den närmaste planeringen finns nu Öppet hus på julafton tillsammans med Rädda barnen dit alla är välkomna.