– Jag älskade att träna utan att jag egentligen gav mig ut och tränade. Och av allt jag gjort under mina år är det faktiskt mina fysiska prestationer folk minns mig bäst för.

Kanske inte så konstigt när man får höra att han cyklat 22–23 Vätternrundor, att han cyklade från Norrköping till Stockholm för att springa maratonstafett där. Och att han cyklade från Norrköping till Motala för att cykla Vätternrundan och sedan hem igen. En av de första rundorna runt Vättern kommer han särskilt ihåg:

– Jag hade börjat på brandkåren och skulle köra loppet tillsammans med ett antal kollegor. Min bror Martin, som hade jobbat en kort period på brandkåren tidigare, skulle också följa med. Vi startade sent på natten, körde tillsammans allihopa till Jönköping (cirka 10 mil). "Nej nu går det för sakta" sa Martin och jag.

Artikelbild

| Göta kanal var en bidragande orsak till att Jan Lunde och hans hustru Kathleen Ginyard bosatte sig i Venneberga by.

De lämnade gruppen och passerade Hjo. När morgonen kom började solen värma och de beslöt sig för att ta fem minuters rast.

– Vi lade oss i en slänt och somnade båda två. Och vaknade inte förrän efter flera timmar. Mycket pinsamt. Vi kom in i mål bland de sista. Och den historien har jag fått höra många gånger.

Sin kondition fick Jan främst av att han alltid cyklat till och från sina jobb, oavsett hur långt han haft. Som brandman och senare ambulansförare blev det även mycket träning på jobbet.

– Jag mådde bra av att ta ut mig fysiskt, säger han och berättar att det inte är ovanligt att brandmän får hjärtbesvär. När ett larm kommer blir kroppen stressad. Men visar det sig att larmen inte är något blir stressen kvar i kroppen.

Artikelbild

| Uppe i träden planerar Jan Lunde att bygga trädhus där turister eller volontärer ska kunna bo.

– Om det däremot visar sig att det är något allvarligt bakom larmet arbetar man ur stressen i kroppen.

Att få ut stressen ur kroppen är en viktig del till varför personal inom räddningstjänsten behöver träna. Men idag är det yogan som får Jan Lunde att må bra.

Artikelbild

| Det lilla huset som volontärer byggde till komposten blev för fint. Där har i stället sex hönor fått flytta in.

– De kickar jag fick av träningen får jag idag av yogan, säger han.

Att han började med yoga är hustrun Kathleen och dottern Nadjas förtjänst.

Artikelbild

| Huset har byggts om och till under åren och är i dag dubbelt så stort som den lilla stuga paret Lunde/Ginyard köpte i början på 1980-talet.

– Jag tänkte att det var något de kunde pyssla med.

Men så följde han med på en yogaretreat och blev fast.

Artikelbild

| Så här såg huset ut från början. Beskuren målning av Jan Lundes äldsta syster.

– Det var jättesvårt och jobbigt men utan att få blodsmak i munnen som när jag tränade annars.

Idag driver han och Kathleen ett yogaföretag tillsammans och leder pass både hemma på gården i Söderköping och i en lokal i Norrköping. Sommartid arrangerar de yogaretreats och camps.

Artikelbild

| Sedan yogan kom in i bilden känner Jan Lunde inte att han behöver träna längre.

– Jag har alltid velat hjälpa människor på olika sätt, säger han. Och yogan är ett bra sätt att få folk som mår dåligt att må bättre.

Kanske ska vi backa lite där tillbaka till Jans barndom. Han växte upp i en stor familj i ett stort hus mellan Risinge och Vistinge med utsikt över sjön Åmlången. Hans mamma var hushållslärare och pappa ingenjör på dåvarande Stal i Finspång (numera Siemens).

Artikelbild

| Yogan har ersatt både cykling och löpning för Jan Lunde.

– Han jobbade och reste mycket, minns Jan.

Två gånger drabbade sorgen familjen när först Jans 11-årige storebror och några år senare hans åttaåriga lillasyster dödades i trafiken. Tragedierna och att växa upp med många syskon – hans mamma födde tolv barn – har nog påverkat honom som människa, säger han.

Artikelbild

| En av volontärerna blev lycklig när han fick hugga ved.

– Man blev ju van vid att dela med sig och att visa hänsyn. "Tyst, Lillan sover" fick man ofta höra.

Han utbildade sig till byggnadsingenjör men började i stället arbeta som brandman och senare ambulansförare. Under de här åren träffade han Kathleen och de flyttade snabbt ihop. Snart köpte de en tomt i Lämmetorp och tillsammans byggde de ett hus.

Artikelbild

– Det tog fyra år men när vi var klara att flytta in insåg vi att vi inte ville bo där. Det var ett fint hus, men alldeles för stort.

I stället fick de nys om ett hus utanför Söderköping, vid Göta kanal.

Artikelbild

– Vi stod vid grinden och kände att det var helt rätt.

En tavla som hans äldsta syster målat visar hur huset såg ut då, ett litet rött hus med vita knutar.

– Det var helt omodernt och visade det sig, fullt med husbock. Så det var bara att börja om från början

Idag är huset både ombyggt och utbyggt. Och i perioder byggs det både här och där. Ett före detta stall är kombinerad yogastudio och uthyrningsstuga med kök och flera bäddar, bredvid är ett stort tält där yogapassen hålls sommartid. En gammal bod håller på att förvandlas till uthyrningsstuga, utanför ett gammalt hönshus ska ett utomhuskök byggas som de gäster som bor i de blivande trädhusen ska kunna använda. I en liten nybyggd stuga bor sex hönor som nyligen anlänt till gården. Delvis en återgång till hur familjen Lunde Ginyard levde tidigare.

– När jag tänker tillbaka på alla år är det jag minns med störst välbehag när barnen var små. Vi fick fyra barn under en treårsperiod. Vi var väldigt idealistiska då, det är vi väl idag också, men ännu mer då. Vi hade egna djur, åt bara vårt eget kött och odlade våra grönsaker. Vi var nästintill självförsörjande. Kathleen var hemma i fem år ungefär och jag jobbade som brandman och arbetade mycket nätter och helger men hade många lediga dagar så vi hjälptes åt.

När barnen blev stora började Jan Lunde plugga till sjuksköterska. Då var han 47 år. Ett trasigt knä plus en tuff familjesituation under en period fick honom att byta inriktning i livet. Efter ett år hoppade han av sjuksköterskestudierna och läste till socialpedagog.

– Där kom behovet av att hjälpa människor i svåra situationer in igen. Och när man läser kan man styra rätt mycket själv vilket passade bra då.

Han fick jobb som arbetskonsulent och arbetade med människor som stod långt från arbetsmarknaden. Ett slitigt jobb vilket ledde till att Jan gick in i väggen och var hemma i cirka åtta månader.

– Det var samtidigt en bra erfarenhet att vara på andra sidan. Jag fick en förståelse för hur människor jag arbetade med kunde känna.

Idag arbetar Jan Lunde som yogalärare i egen regi men även för andra entreprenörer tillsammans med Kathleen. Dessutom tar de sedan ett år emot volontärer, så kallade "work awayare", från hela världen som hjälper dem på gården med olika arbetsuppgifter mot mat och husrum. Men just nu är det lugnt på Ängsbacken Övre.

– Vi blir lite socialt utmattade, därför har vi tagit en paus nu. Men efter jul kommer nya volontärer.

Först ska dock både en födelsedag och jul firas i det stora huset vid Göta kanal.