Företagsledaren Mats Blom Norrköping har avlidet i den aktningsvärda åldern av 97 år. Han föddes i Nyköping men familjen flyttade sedermera till Norrköping och Mats blev staden trogen i hela sitt liv och hans levnadsbana efter studier i ekonomi började i bankvärlden, men han blev senare värvad som chef för Östgöta Lantmän, som senare blev Odal, och blev kvar till sin pensionering.
Mats var en driftig person med framtidsvisioner med sinne för kommunikation och med gott samarbete med både personal och ägarna, de östgötska bönderna. Mats hade stort intresse i historia som han kunde berätta om i olika sammanhang och det var säkert en av anledningarna att han började samla och spara saker som hade anknytning till den agrara historien. Han var också mycket aktiv i Norrköpings näringsliv på olika plan vid sidan av sitt arbete som chef för Göta Lantmän.
När Göta Lantmäns dotterbolag Trava, med Göran Sjösvärd som chef sålde verksamheten på den stora tomten på Marieborgsområdet till ICA blev den stora ekonomibyggnaden, där Lantmännen under Mats överseende samlat maskiner och redskap under många år med olika tidsåldrar överflödig, eftersom byggnaderna inte passade in köparens verksamhet.
Den tekniska utvecklingen var snabb under efterkrigsåren och Mats såg med sorg på den skrotning som ägde rum och som sagts tidigare, hade beslutat att man skulle spara ett ex av varje maskin som skrotades. Från början var det mest grejer inom spannmålshanteringen men kom senare även att omfatta traktorer och redskap och med tiden utökades samlingarna avsevärt.
Problemet var nu att hitta lösningar att bevara samlingarna för framtiden. Museet var ju en del av Lantmännens goodwillskapande arbete som skulle visa att våra företag inte bara var affärsmässiga utan också hade en själ och en känsla av pietet och kultur. Göta Lantmäns styrelse beslöt då att anslå några hundra tusen som en grundplåt till finansieringen av flytten av de stora husen och såg det som goodwill skapande att bevara samlingarna för framtiden.
Grundplåten räckte inte på långa vägar till bekosta flytten men man fick en del ekonomisk hjälp företag inom bondesfären och statens arbetsmarknadspengar. Sysselsättningen inom byggnadssektorn var låg vid den tidpunkten. Mats var mycket engagerad i frågan om flytten och såg det som viktigt och avdelade personal från företaget att hjälpa till också. Samtidigt engagerade sig enormt många på frivillig basis. Den totala kostnaden för flytten är svår att uppfatta men tack vare många frivilligas arbete och ett stort engagemang av Linköpings kommun gick det hela i lås.
Det började med att Norrköpings stad fick erbjudandet att överta museet som en gåva med byggnader och samlingar, men tackade nej. Då gick erbjudandet till Linköping och Gamla Linköping och fick snabbt ja tack därifrån och arbetet med flytten rivstartade. Linköpingsborna kan känna sig tacksamma för att ha fått allt detta som en gåva, tack vare Mats.
I nuläget finns ingen ekonomisk koppling till Lantmännen utan allt arbete med att underhålla och vårda samlingarna sker på frivillig väg av Föreningen Odalmannens Museum i samarbete med Gamla Linköping.