Roland och hans familj har betytt väldigt mycket för oss. Det började med att Kjella och Pontus var klasskamrater och kompisar. När sedan Fia behövde en dagmamma var det naturligt att fråga Gurli och det var så det hela började. Man kan inte vara dagbarn i en orienteringsfamilj utan att själv bli intresserad.
Det började med ungdomsserien och NOK-träningar och engagerade hela familjen. Det fortsatte med Västkustens 4-dagars, ett antal O-ringen och kavlar. Så många trevliga människor vi lärt känna genom orienteringen och så roligt vi har haft.
Tack Roland för att du förde in oss i den gemenskapen. Det är inte bara i skogen och husvagnen vi haft trevligt tillsammans, otaliga är de kvällar vi träffats för Rummy och varma mackor.
Det är få förunnat att träffa en så engagerad person som Roland Träff och vi är väldigt många som kommer att sakna honom.