När Kerstin gick i pension började hon läsa konstvetenskap på universitetet. Efter att hon tagit sin masterexamen, hösten 2015, gick hon en kurs på frivilligcentralen. Den var främst inriktad på att hjälpa äldre människor i vardagen, men eftersom hon tidigare arbetat som gymnasielärare i svenska, tyska och kultur- och idéhistoria kände hon att Läxhjälpen passade henne bättre.
– Att enbart roa mig och njuta av att vara pensionär kan jag inte ännu. Det är att lära känna nya människor och att försöka hjälpa andra som gör livet meningsfullt, säger hon.
Varje måndag finns hon på plats på Stadsbiblioteket. Hit kommer mer eller mindre nyanlända elever från både grundskolan, gymnasiet och SFI, samt en del som går vårdutbildning för att bli undersköterskor.
– Tyvärr har de ofta fått skriftiga uppgifter, i stället för katederundervisning där läraren förklarar och kollar om de hänger med, berättar Kerstin.
Hon upplever att det är ett extra stort problem när det gäller vårdutbildningen, då begrepp som moral, etik och konsekvenser kan vara svåra att förstå när man inte behärskar språket fullt ut.
Ibland är hon osäker på hur det är tänkt att eleverna ska lösa vissa uppgifter, eftersom hon själv inte hört den muntliga introduktionen.
– Men jag kan ju alltid förklara ord och begrepp, och avgöra om saker hänger ihop eller inte. Alla kan hjälpa till, man behöver inte alls vara lärarutbildad.
De flesta som kommer hit behöver hjälp med svenska och samhällskunskap. Sällan matte, vilket Kerstin är ganska tacksam över. Nyligen fick hon hjälpa en elev att förstå en artikel med rubriken ”Kungen snuvad på invigningsturen”.
– Då fick jag förklara både ”hans majestät”, ”invigning” och ”Norra länken”.
Många med ett praktiskt yrke upplever studierna som onödiga, de vill komma igång och jobba i stället.
– De undrar varför de ska sitta och referera en saga när de behärskar plattsättning och att bygga hus. Och naturligtvis skulle det vara en önskedröm om man anpassade svenskundervisningen till deras yrkesområden, säger Kerstin.
Ändå brukar hon försöka motivera behovet av allmänkunskaper med att de också är samhällsmedborgare och föräldrar.
Även om hon bitvis är kritisk till hur de nyanländas studier är upplagda så tycker hon att Läxhjälpen är otroligt givande.
– Alla är så tacksamma och artiga, och det vidgar perspektivet av världen att träffa så många människor från olika håll. Och så har vi roligt också, när vi kommunicerar med hjälp av gester och jag försöker förklara med exempel ur livet.
Hon får även frågor som får henne att tänka till.
– Unga flickor kan exempelvis skrämmas av vårt individualistiska samhälle. För dem är familjen den stora tryggheten och jag har fått frågan om alla måste flytta hemifrån när de fyllt 18 år.
Kerstin påpekar att det är viktigt att inte isolera sig. Hon menar att Europa förändras hela tiden och att vi borde försöka se det positiva och spännande i det, i stället för att se det som ett hot.
– Historieforskningen visar att samhällen utvecklas i positiv riktning när människor från olika kulturer blandas, det blir en kreativitet av det. Isolation och instängdhet gör i stället att det stagnerar.