Kyrkvaktmästaren i Drothems kyrka och församling Gustaf Druid, Söderköping, avled juldagen 2007 i en ålder av 84 år. NT*Gustaf Druid var av soldatsläkt. Hans farfar fick namnet Druid på 1800-talet. Gustaf föddes den 4 april 1923 i Lunds by i Drothems socken, som då var både egen församling och kommun. Han döptes i föräldrahemmet av Karl Torenfält, församlingens kyrkoherde sedan 1920. Föräldrarna ägde och drev ett mindre jordbruk vid infarten till byn, där han växte upp tillsammans med sin fyra år yngre bror. Gustaf gick sina sju år i Grimstad skola och konfirmerades för prosten Torenfält 1937.Efter konfirmationen började han i den kyrkliga ungdomskretsen som samlades varannan vecka i Drothems prästgård. Flickorna handarbetade tillsammans med prostens hushållerska Mia Karlson och pojkarna slöjdade under ledning av prosten, som också högläste ur Zacharias Topelius Fältskärns berättelser eller någon annan bok. Ungdomskretsen betydde mycket för församlingens liv och medlemmarna bildade så småningom den kyrkkärna som fanns när jag kom till Söderköping 1977.Efter konfirmationen arbetade Gustaf först ett tag hemma på gården. Efter värnplikten fick han 1944 arbete i en av Söderköpings många snickerifabriker. När den gick i konkurs arbetade han en kortare tid på Göta Lantmäns silo i kanalhamnen.1946 gifte sig Gustaf med sin Ingrid i Drothems kyrka. Det var naturligtvis prosten Torenfält som var vigselförrättare. Den 1 oktober 1948 började Gustaf sin anställning i Drothems kyrka. Till att börja med gällde den endast den inre tjänsten, med gudstjänster och förrättningar, och arbete i själva kyrkparken. Ett halvår senare övertog han ansvaret för hela tjänsten med kyrkogården och så småningom också församlingshemmet. Att vara kyrkvaktmästarhustru på den tiden var inte bara att sköta hem, man och barn. På sätt och vis blev hustrun till kyrkvaktmästaren också gift med församling och kyrka. Gustaf och Ingrid blev ett tätt sammansvetsat par som ställde upp när det behövdes. Vattning, begravningskaffe och städning av kyrkan och församlingshemmet blev hela familjens uppgift.Vi som arbetade tillsammans med Gustaf lärde oss att uppskatta hans pålitlighet och trofasthet. Det han åtagit sig genomförde han. Utmärkande var hans intresse och uppfinningsrikedom när det gällde tekniska lösningar av praktiska problem.Till kyrkogården konstruerade han en egen gravgrävare. För klockstapeln gjorde han en praktisk anordning för att öppna och stänga luckorna. Självfallet skötte Gustaf också reparationerna av församlingens gräsklippare och annat. Reparationsarbetena fortsatte han med i många år efter pensioneringen, då som hjälp åt Djurbergs järnhandel. När Gustaf fyllt 60 år lämnade han tjänsten på kyrkogården och tillsammans med sin Ingrid flyttade han också från det gamla församlingshemmet mittemot Drothems kyrka.Tjänsten i kyrkan och ansvaret för kyrkparken hade Gustaf kvar till den 1 april 1988 då han blev helpensionär. Gustaf fick nästan tjugo pensionärsår. Under dem var han aktiv framförallt i lekmannakåren. Dessutom hjälpte han många Söderköpingsbor med deras klockor och andra tekniska problem.Så småningom tog allt det myckna hårda kroppsarbetet ut sin rätt. Han fick allt fler krämpor och fick svårt både att gå och att köra sin kära bil. Men intresset för körning fanns kvar. I våras mötte jag honom på den eldrivna moped han fått tillgång till. Hans svaghet blev allt tydligare, hjärtat fungerade inte som det skulle. Krafterna avtog och han dog stilla på juldagens eftermiddag sedan kyrkoherde Stig hade varit till honom med sakramentet. Gustaf dog på Jesu födelsedag som under medeltiden också var nyårsdag. Då slutade det gamla året och började det nya i Jesu namn.Vi som arbetade tillsammans med honom minns med tacksamhet hans helhjärtade arbetsinsats, all hans osparda möda, hans trofasthet och lojalitet. Drothems församling och pastorat har all anledning att vara Gustaf tacksam. Fotnot: Gustaf Druids dödsannons var införd i NT 29 december 2007.
