Han tar emot i hemmet, i Atriumhusen mellan Navestad och Hageby i Norrköping. Tomten Liljeblad, med mellannamnet Joachim, som han möjligen också är känd som tidigare. Men för sju år sedan blev hans förnamn kort och gott Tomten.
– Jag ansökte hos Skatteverket och efter två månader kom beslutet att det var godkänt, säger han och tillägger:
– Alla kallade mig ändå Tomten. Och nu gör till och med min mamma det ibland.
Orsaken är glasklar. I 13 år har Tomten Liljeblad gått all in i sin karaktär som självaste tomtefar under julen. Det började med en förfrågan från en kompis om han möjligen kunde agera tomte på julafton.
– Och när jag tog på mig tomtekläderna kände jag "wow, det här är ju jag". Efter det har mina uppdrag växt, konstaterar han och ser nöjd ut, där han sitter i sina röda skräddarsydda tomtebyxor med tillhörande väst och vit skjorta.
I garderoben hänger en lika välsydd lång rock kantad med vitt ludd. Och så klart en luva.
– Men jag är ju inte klädd så här i vanliga fall, jag jobbar med annat, tillägger han med ett skratt.
Jobbet ligger på Vrinnevisjukhuset där han är skötare på psykiatriska kliniken. Förmågan att lyssna har han nytta av även som tomtefar, i mötet med både barn och vuxna. För det är långtifrån bara barn som har önskningar att framföra. Och då handlar det om annat är prylar.
– Ofta följer de önskningarna samhällsproblemen. Kanske det i år kommer att handla om att slippa uppleva gängskjutningar, säger han och fortsätter:
– I sådana lägen brukar jag säga att vi tillsammans får hoppas på det. Jag tror att de känner ett lugn över att lägga över sin önskan till mig.
Men det finns en tomtemor också – hustrun Annelie, som brukar följa med ut på olika uppdrag.
– Hon såg hur roligt jag tyckte det var och hakade på, förklarar Tomten.
Uppdragen handlar om alltifrån hembesök på julafton till att sitta i köpcentrum och vara med vid olika företagsevenemang.
– Just nu hinner jag faktiskt inte med alla uppdrag. På julafton har jag 24 familjer i kö. Det är tråkigt att behöva säga nej, konstaterar han.
Det har gjort att Tomten Liljeblad ligger i startgropen för att dra igång ett företag med uthyrning av tomtar nästa år. Rekryteringen är i full gång. Men här är han noga, poängterar han.
– Min verksamhet är seriös, därför kommer jag att begära registerutdrag ur belastningsregistret. De som anlitar oss ska känna sig trygga.
Men ett nybildat företag är inte den enda förändringen som är på gång. Tomten Liljedal gnuggar sitt långa vita skägg och levererar en skräll: skägget ska bort.
– Jag är egentligen mörkhårig, men bleker mitt skägg tio gånger om året för att få det i den här färgen. Men nu funkar det inte längre. Så nu får det bli lösskägg.
Men inte ens där agerar Tomten Liljeblad halvhjärtat. Han har specialbeställt ett skägg från USA, från en perukmakare som jobbar med tv-produktioner.
Och särskilt förvånad blir man inte när han berättar att han är medlem i Sveriges tomtegille. En intresseförening för tomtar, helt enkelt. Med stadgar och allt.
– Senast sågs vi på årsmötet, hos Håkan Thornell, tidigare Kolmårdstomten, på Gotland.
Så fort julen är över börjar Tomten Liljeblad planeringen inför nästa jul.
– I januari öppnar bokningen igen.
Tröttnar du aldrig på julen?
– Nej, då infinner sig ett lugn för mig.