Han hade en genuin känsla för det estetiska

Foto: Tillfälliga fotografer

Norrköping2011-10-08 00:00

Per-Olle "Peo" Sollerud, Stockholm, avled hastigt den 11 september i en ålder av 58 år. Närstående är döttrarna Tove och Vera med familjer, föräldrar, syskon med familjer samt nära vännen Eva Carrick.

*

Peo föddes i Norrköping den 28 november 1952. Efter ingenjörsexamen på Teknis 1973 flyttade han tillsammans med sin blivande hustru Katrin till Stockholm. Efter anställning på Pafoma och därefter Berema, vidareutbildade han sig på Frans Schartaus Handelsinstitut.

Peo hade en sällsynt gåva att formulera sig i ord och arbetade under en period som copywriter på Anderson & Lembke. Därefter följde en mer teknikinriktad karriär inom Atlas Copco.

Efter att ha haft olika arbetsuppgifter flyttade Peo 1987 med familjen till Westport
i USA, som vd för Atlas Copcos dotterbolag Berema. Efter fem år återvände han med sin familj till Stockholm och en tjänst som marknadsdirektör.

Från 2000 och fram till sin bortgång arbetade han som marknadschef för PiezoMotor i Uppsala. Ett nytt innovativt företag som passade Peo, som gillade utmaningar, perfekt.

Peo hittade alltid det där som alla vi andra vänner förundrades över. Han hade en genuin känsla för det estetiska. Det kunde gälla, kläder, inredning, möbler, konst och inte minst musik.

I sitt arbete för Atlas Copco och även PiezoMotor reste Peo över hela världen och besökte ett otal länder i olika världsdelar. Han reste även privat och de senaste åren tog han för vana att, ofta tillsammans med sina döttrar, besöka de länder som fortfarande var "vita fläckar" på kartan.

Vännen Peo var en fantastisk historieberättare och det kändes ofta som vi var med honom på hans strapatser, under svåra förhållanden på någon slingrig grusväg högt uppe i Himalaya, i ett beckmörkt Nigeria, strandsatt ute i ingenmansland mitt i natten eller på fågeljakt i snöyra i skärgården tillsammans med blåfrusna italienska affärsmän i linnekostym och lågskor.

Men av alla platser var det Sankt Anna och Gryts skärgårdar som låg honom allra varmast om hjärtat och som fick honom att bli extra rosig om kinderna.

Förlusten av vår vän är tung att bära. Det är smärtsamt att veta att han inte får möjlighet att göra allt det där som han hade kvar att göra, med sin familj och med sina vänner.

Vi minns med glädje alla våra fiskafängen, pokerkvällar, musikaftnar och Peos kluckande skratt. Vi lyfter på hatten och tackar för den tid vi fick dela med honom.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om