– Jag köpte mitt första spö härom året när ungarna och jag skulle ut och pimpla strömming, säger Hasse.
Däremot är han intresserad av mat, och att skapa mat. Ja, att skapa över huvud taget. Han funderar ett tag.
– Jag skulle kunna måla tavlor. Lägga mer tid på jakt eller golf. Eller åka runt i världen och fotografera. Men det finns det ju inte tid till. Kanske när man blir äldre. Som företagare jobbar man ju ”tjugofyra sju”.
Hasse driver grossistföretaget Fiskab i Norrköping sedan 2003. Köper fisk från olika leverantörer, mycket från fiskauktionen i Göteborg, och levererar sedan till restauranger, storkök och butiker.
– Det vi beställer i dag kommer i natt, och i morgon bitti har vi det i våra kylrum på Lindövägen. Men vad torskfilén kostar i övermorgon, det vet man aldrig, det är ju auktion.
Företaget handlar också med kött. Svenskt kött, helst närproducerat, men inte alltid Kravmärkt.
– Hellre det än att köpa Kravkött som kräver en massa transporter för att komma hit, resonerar Hasse.
När vi först ses för intervjun är det i Fiskabs lokaler i Norrköping. Men Hasse tycker att vi ska åka hem till honom i stället, det är bekvämare och så kan han bjuda på kaffe. Så det gör vi.
Huset ligger i Kanalbyn i Mariehov utanför Söderköping. Det visar sig vara en stor och vacker trävilla med fantastisk utsikt mot Göta kanal och Söderköping. Han har ritat det själv.
Vad visste du om att rita hus?– Ingenting. Men provar man inte på saker så vet man ju inte om man klarar av det eller inte, säger han när vi kliver ur bilen.
Han och hustrun Lena flyttade hit när huset var klart 2002. Eftersom båda är från Norrköping ville de tillbaka till de här trakterna när de kände att det började bli dags för barn. Då bodde de i Helsingborg.
Om vi backar ännu längre växte Hasse upp i Åby, och köpte en lägenhet i Haga i tjugoårsåldern. Men när han sedan räknar upp alla jobb han haft genom åren, då hänger man inte med.
Han har sålt schampo, jobbat i klädaffär, varit vakt, DJ, jobbat på krogar och på en brädgård, sålt handverktyg och CAD-program (CAD = computer-aided design). Det sista var till hjälp när han skulle rita huset.
– Jag har bytt jobb när nya möjligheter har dykt upp. Som det här med fisken. Den branschen kom jag in i när en kompis behövde hjälp i sin fiskaffär på Skolgatan.
Hasse var sedan med och startade Fiskmagasinet i Knäppingsborg 2006. Härom året sålde han sin andel, men när butiken senare lades ned fick han frågan från hyresvärden om han inte ville starta en ny butik. Och det ville han.
Så från och med i somras driver han Reuterwalls kött- och fiskaffär som ligger bara några meter från den tidigare butiken. Där jobbar två anställda, och någon enstaka gång även Hasse själv.
Men oftast far han runt i regionen med sin skåpbil och levererar fisk och kött, oftast med hunden Max vid sin sida.
Nu har han jobbat med ungefär samma sak i 15 år. Dags för något nytt?
Hasse ser lite påkommen ut.
– Jag har ju grejer på gång, men inget jag kan berätta. Man får en del frågor från andra företagare. Är man lite entreprenör så kommer ju grejerna till en.
Men livet är inte bara jobb, inte ens för Hasse Reuterwall som sällan eller aldrig tar av sig telefonmanicken som sitter i örat. Han har till och med gått in i duschen med den.
– Jag tycker det är döskönt att bara vara hemma. Gå och pula lite. Skotta snö för hand, nån snöslunga vill jag inte ha. Åka med ungarna till stallet och stå där ett par timmar och mocka skit.
Barnen är 14-åriga Fina och snart 13-åriga Emma. Deras hästintresse har blivit hela familjens stora fritidssyssla. Är de inte hemma åker de iväg på tävlingar – Fina och Emma har fullt med priser i sina rum.
Och apropå hemma. Hasse gillar att laga mat.
– Vi äter nog lite mer fisk än normalt folk, säger han.
Hasses tips till den som är lite ovan vid färsk fisk är att hålla igen på tillagningstiden. Fisk ska aldrig tillagas länge. Och var inte rädd att experimentera lite.
– Spätta är en bra nybörjarfisk. Panera i mjöl, ägg och ströbröd och gör en remoulad till. Testa lite, man ska inte vara så rädd att göra fel, annars fortsätter man bara att göra det man redan gjort förut.