– Här bor bäckahästen!
Sofia Jardviken pekar mot sjön och leder oss fram genom Kolmårdsskogen tillsammans med hunden Hiper, hennes Welsh springer spaniel. Det går fort framåt mellan ljung, tallar och björkar, men hon vet precis vart vi ska. Det vet även Hiper, hon har varit med flera gånger.
Det är nämligen här Sofia har utforskat miljöer inför sin kommande barnbok, den tredje delen i serien om Hugo. Huvudkaraktären Hugo och hans syster Amanda möter där allsköns vidunder från den svenska folktron. Troll, Näcken, bäckahästen och andra mytomspunna figurer tar plats i historierna, som utspelar sig i trakterna kring Kolmårdsskogen och Björkvik i Södermanland.
Där växte hon upp, med närheten till naturen, även om hon inte alltid bott på landet. När hon var liten och familjen bodde i en lägenhet i Eskilstuna fick alla möjliga djur flytta in med Sofia.
– Jag födde upp en kyckling en gång, säger hon och skrattar till.
– Jag hittade några ägg hos mina kusiner som jag la under skrivbordslampan och vred och vände på det. Mamma och pappa sa att ”det där blir det inga kycklingar av”. Men det blev det, skrattar hon.
Till vardags är Sofia Jardviken rektor på Mosstorpskolan i Skärblacka och bosatt i Svärtinge. Men när hon inte är på arbetet flödar fantasin fritt. Hittills har det resulterat i två barnböcker, och den tredje färdigställs nu.
Att hon började skriva barnböcker föll sig naturligt. Under sitt första lärarjobb upptäckte hon att många i hennes klass hade läs- och skrivsvårigheter. Hon började förenkla läroböckerna för eleverna, och det hela utvecklade sig.
– Sen har jag ju mycket fantasi och då tänkte jag att man måste kunna göra något kul av det här. Så jag hittade på historier från Björkvikskogarna där jag bodde förr.
Hon började gräva i lokala sägner och historier kring områdena för att få inspiration. Genom att läsa massvis med böcker, söka på nätet och prata med äldre personer från trakterna fick hon fram flera uppslag. Hon gillar att skriva om ställen som finns på riktigt, det inspirerar både henne och illustratören Lisa Lidgren, berättar hon.
Och från skogarna finns många historier och mystiska platser, både verkliga och ur folktraditionen. Som Björndalens rövargrotta, som fått plats i hennes tredje bok.
Där övernattade rövare som drog genom Kolmårdsskogen fram till mitten av 1800-talet, och grottan finns fortfarande kvar. Men den är inte lätt att hitta.
– Vi letade flera gånger, men hittade den aldrig. En gång stötte vi på ett äldre par som var ute med sin hund och frågade om de visste. De svarade att de inte hittat den på fyra år, skrattar hon.
Men bakom några stenbumlingar och träd hittade de tillslut ingången, där spår av elden från de övernattande rövarna fortfarande syns i grottans tak, och små, smala gångar leder runt i berget.
– Den är nog svår att hitta för att de inte ville att den skulle hittas, ler hon.
Men nu är vi vid Smalsjön. Överallt finns saker som har en del i hennes saga. På marken ser vi en stor spindel som bär på ett ägg.
– Den är med i boken! utbrister Sofia innan färden går vidare.
Hon är full av energi och idéer, och vill genom sina böcker väcka barns läslust. Att kunna läsa är en nyckel som öppnar massor med dörrar mot barnets framtida utbildning, därför är det viktigt att väcka läslusten tidigt, menar hon.
– Barns läsning är ofta en socioekonomisk fråga i dag. Läser man för barn när de är små så underlättar det framåt. Har man svårt att läsa blir alla ämnen svåra att klara, säger hon.
– Språkutvecklingen är viktig för barnens identitet. Alla har en viktig del i utvecklandet av den, både vuxna i barnets närhet och i skolan. Det är som att cykla, man måste öva. När man väl knäckt koden går det automatiskt.
Hennes tanke är att böckerna ska bli en hjälp, både för vuxna och för barnen. Därför har hon vävt in saker som hör till läroplanen för förskolan och grundskolan i sagorna. Att lära sig skilja på sådant som är påhittat och det som är sant, ordförståelse, teknik och lära om natur till exempel. Till sin hjälp har hon Ulrika Örtenberg, specialpedagog, som är med och utformar handledningen till boken utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Genom små symboler i kanten av sidorna ska man kunna gå vidare och diskutera, göra eller titta på saker som tagits upp i texten.
– Till exempel finns avsnitt där trollen har en ceremoni. Där kan man diskutera just högtider. Har vi samma som trollen? Nej blir kanske svaret då. Men frågan kan leda vidare till ”vad firar ni i din familj?” för att inte låsa in sig i bara en kultur.
Förr handlade sägnerna man berättade kanske om att skrämma barnen till lydnad. I dag bildar de en historisk överblick över svunna tider och hur människan levde då.
Troll och sagofigurer, legender och historia. Allt är sammanvävt. I historierna är platserna alltid genuina, men sägnerna, vilka stämmer? Finns trollen ute i skogen? Hon blir tyst en stund och ler.
– Det blir ju roligare om man tänker att de har funnits i alla fall.