Hjältedådet att nå upp till noll
Jag anser att de största hjältedåden i allmänhet är de som utförs i hemmen.
Det de har uträttat syns väl. De får uppskattning och beröm, och ser också själva hur mycket bättre situationen blivit efter gärningen i fråga. På en skala från ett till tio hjältedådade de sig kanske upp till tre eller sex eller nio. Siffran spelar ingen roll; vad jag menar är att de tydligt kan uppvisa ett plusresultat.
Detta gäller inte beträffande vardagsarbetet i hemmen. Här existerar inga plusresultat. Hushållsarbete handlar till största delen om att nå upp till noll. Man kommer sällan eller aldrig ens upp till siffran ett på den där skalan. Alla som någon gång tillbringat ett par dagar i ett hem och samtidigt haft ansvar för att det sköts vet vad jag talar om. Hushållsarbete går ut på att motverka förfall och kaos.
Hushållets medlemmar måste ha mat annars blir de otrevliga. Sophinken måste tömmas annars börjar innehållet ruttna. Räkningarna måste betalas annars kommer kronofogden.
Arbetet i ett hushåll bygger på att man börjar på minus och jobbar sig uppåt, alternativt ligger på noll och försöker se till att bli kvar där. Att hamna på plus är i det närmaste omöjligt. Man kan inte trycka i barnen mycket mera mat än man redan gör. Att tömma sophinken flera gånger i timmen gör ingen gladare. Och att betala flera räkningar än dem man redan har verkar bara stolligt.
Det mest lyckade hushållsarbetet är det vars resultat inte märks: hemmet är städat, alla är någorlunda mätta, den rena tvätten ligger inte i en stor
hög någonstans och blir koja. Samtidigt är det ett tragiskt faktum att den enda gången man noterar hur väl den hushållsansvarige skött sig, är när vederbörande inte har lyckats fullt ut; när dammråttorna ligger syn-
liga och det står disk kvar i köket.
Alltså går hushållsarbete ut på att nå upp till noll. Alltså kan hushållsarbete många gånger förefalla ganska otacksamt. Alltså - för att återknyta till inledningen - är de största hjältedåden de som utförs i hemmen, helt enkelt därför
att dessa dåd bäst utförs av
personer som inser värdet av det de gör även om belöningen enbart utgörs av denna insikt. Dessa personer saknar förmodligen fåfänga, och det är det som gör dem till hemmets hjältar. De vet att de gör ett viktigt jobb "kanske det viktigaste
jobbet av alla" trots att omvärldens beröm i regel uteblir.
Så tänker jag ofta när jag ser någon beundrad sprätt stå och brösta sig på TV och tala om viktiga ting. Mellan raderna hör jag helt and-
ra saker sägas:
- Vårt framgångskoncept bla bla bla? (= Hade jag inte en fru som skötte marktjänsten skulle jag inte stå här idag.)
- Vår aktieportfölj bla bla bla? (= Jag har inte bytt en blöja i hela mitt liv. Men jag minns i alla fall vad barnen heter. Få se nu?)
- Vårt investeringsfokus bla bla bla? (= Dammråttor? Visst vet jag vad dammråttor är. Det är? ja, det är ju bävrar. Små bävrar?)
Så jobbar vi med nyheter