Lena har varit enda barnet

Lena Jacobsson tar emot hemma i lägenheten. Just nu är hon mammaledig från jobbet på De Geer skola och hemma med 1-åriga Stina. Storasyster Olivia, är tre år och på dagis några timmar. Lena är 31 år. När hon var nio månader gammal adopterades hon från Sri Lanka. Hennes föräldrar åkte och hämtade henne på ett barnhem. - De kunde inte få egna barn. Adoptionen är väldokumenterad och föräldrarna filmade på barnhemmet. Efter omständigheterna tror Lena att hon hade det ganska bra de första månaderna av sitt liv. - Jag är ändå glad att jag kom till Sverige. Lena växte upp i Ängelholm. Hon tycker att hon haft det bra. Hon har alltid haft många vänner och föräldrar som engagerat sig i henne och ställt upp. - Jag har fått mycket uppmärksamhet. Men inte så att jag fått allt jag pekat på. Jag och mamma har starka band. Vi ringer varandra varannan dag. "Liknar inte någon"
- Jag liknar inte någon. Det har man saknat. Mest har hon känt av saknaden när hon känt sig lite ensam och kompisarna varit upptagna på annat håll. Hennes föräldrar vet om hur hon känt och känner. - Jag önskar att de hade tagit en till. Många adopterade är ju två och de har ju ändå varandra. Lenas föräldrar var lite äldre när hon kom. - De tyckte att det räckte med mig. När Lena fick sitt första barn var hon och hennes man Peter redan då inne på att de ville ha ett till. Så blev det också. Nyttigt med syskon
- Jag tror det är nyttigt att ha syskon. Man lär sig tänka på andra. Lena vet att hon har fyra biologiska syskon. Två av dem finns i Sri Lanka och två i Australien. För några år sedan lyckades hon via internet få kontakt med en av sina systrar. - Det visade sig att de inte visste om att jag fanns. Det blev en chock för dem. De övriga syskonen adopterades inte bort. Det var bara Lena som var yngst i syskonskaran som lämnades. - De kanske inte orkade med mig. Ingen kontakt längre
Hon och föräldrarna har pratat flera gånger om att åka tillbaka till Sri Lanka. Men i så fall för att upptäcka landet. Lena känner inget behov av att söka sina rötter och träffa sina syskon. - Det klart att det vore kul att träffa dem, men det är inget jag lägger energi på. Vi pratar om att vara endabarn och hur det påverkar. Lena skrattar och säger att hon själv är stark och tycker om att bestämma. - Jag är envis. Fråga Peter får du se. Hon tycker om att ta tag i saker och få saker och ting att hända. - Jag har höga krav på mig själv. Kanske för höga. Men det är inget hon fått med sig hemifrån, hävdar hon. Ingen tävlingsmänniska
- Jag är ingen tävlingsmänniska, men så har jag inte heller haft några syskon att tävla mot.
Fotnot: Det här är del tre i vår serie om syskon. De två tidigare delarna publicerades 28 mars och 12 april.

Lena har varit enda barnet

Syskon är något som Lena Jacobsson har saknat under sin uppväxt och fortfarande kan sakna. Någon att identifiera sig med och ha gemensamma minnen med.