Det värsta med hösten är att lämna sängen på morgonen. För bara någon vecka sedan var det fortfarande ljust när jag gick upp på morgonen. Nu är det en stadigt mörkare nyans av grått istället.
Tar man sig bara upp, drar sömnen ur ögonen och får igång kaffekokaren brukar det lösa sig. Men sängen, den där lömskt mjuka förrädaren, gör det till en ren plåga.
Det handlar om dåliga vanor. Såklart. Det där med att få sina åtta timmar blir inte lättare för att man blir äldre.
Jag hade länge någon sorts diffus idé om att rutinerna skulle komma bara jag åldrades lite. Men istället blir det bara mer att göra. Dagarna rinner undan medan jag försöker hinna pricka av alla punkter på listan. Tekniken kommer till undsättning. Nu är det sömnen som ska styras upp.
Appar till telefonen som mäter sömnkvaliteten är bara förnamnet. Man kan fylla hela sängen med apparater numera. Bara prislapparna är nog för att man ska ligga sömnlös.
Någon vill sälja ett armband som mäter hur elektrisk min hud är. En sömnmask ska hålla koll mina hjärnvågor och hur ögonen rör sig. En lampa för att somna och en annan för att vakna. Jag ska sova på en matta som mäter mina rörelser och säger hur mycket djupsömn jag får.
Kronan på verket är den smarta sängen som inte bara ger svar på hur jag sover. Den kan dessutom föreläsa om vilken av mina laster som ligger bakom problemen. Är det nikotinet? Koffeinet? Kontorsstolen jag spenderar för många timmar i?
Fastnar på ett par rosafärgade glasögon. Enligt reklamtexten är det alla skärmar som sabbar sömnvanorna. Ögonen blir stressade av blått ljus. Tur då att saken kan åtgärdas för någon tusenlapp.
Där är den där dåliga vanan igen. Datorn följer med ner i sängen alldeles för ofta. Precis som att middagarna sällan blir lagade – det tar alldeles för lång tid. Bättre med lite pasta och pesto.
Det är där kruxet ligger. Tekniken vill berätta vilken sorts sömn jag får. Själv vill jag bara veta hur jag ska få tillräckligt mycket. Det behövs bara en vanlig väggklocka för att se att nattens timmar inte räcker till. Eller är det dagarna som är för korta?
Kanske bättre att stänga av datorn. Lämna kontorsstolen en stund. Hämta vatten istället för ytterligare en kopp kaffe.
För det enda vetenskapen egentligen säger är att våra kroppar inte riktigt var skapta för att leva så här. Och det kan inga appar i världen ändra på.