Språket är nyckeln till det svenska samhället
-Min son är tio år. Varför måste han gå i samma klass som små barn?
När det är dags för mötets andra grupparbete piggnar alla till. Föräldrarna får prova på att arbeta på samma sätt som deras barn brukar göra. Det handlar om att skapa en berättelse av ett antal lösryckta bilder.
Foto: Jonson Fredrik
Sanningen är den att eleverna inte kan tillräckligt mycket svenska, enligt Anniqa. Hon ritar en tidslinje på tavlan.-Det är skillnad på vardagsspråk och skolspråk, förklarar hon för föräldrarna. Att lära sig språket så pass bra att man klarar sig i vardagliga situationer, till exempel i samtal med kompisar, brukar ta upp till två år. Men att lära sig det kunskapsrelaterade språket som används i de olika skolämnena tar mellan fem och åtta år.Om barnen inte får en ordentlig grund, om de slutar i förberedelseklassen för tidigt och går ut i en vanlig klass, klarar de oftast inte att följa med i det ordinarie skolarbetet. Barnen går
i snitt i förberedelseklass
i ett och ett halvt år, berättar Anniqa.Föräldrarna nickar samarbetsvilligt. Ändå är Anniqa inte riktigt säker på att budskapet har gått fram. Hon tror inte att det räcker att säga det här en gång för alla. För många, både barn och föräldrar, är det frustrerande att det tar sådan tid att lära sig ett språk. Mitt under mötet kommer ytterligare en mamma in i klassrummet. -"Bättre sent än aldrig", brukar vi säga i Sverige. Välkommen, säger Anniqa med ett leende. Mer läxor
Det är nu fem mammor och en pappa som har kommit till mötet. Tillsammans är de föräldrar till åtta av förberedelseklassens tolv elever. Anniqa är nöjd. Det är första gången man har ett föräldramöte för enbart arabisktalande föräldrar, och alla de arabiskspråkiga eleverna har minst en förälder på plats.Den nyanlända mamman, Neeran Darwash, tar genast till orda.-Varför får inte barnen mer läxor? Vi föräldrar kan hjälpa dem med läxorna och skjutsa på dem så att de kommer fortare fram, säger hon.Anniqas erfarenhet säger att det främst är vissa typer av läxor som fungerar. Fritt skrivande klarar många elever av hemma. Men mer tillrättalagda övningar, där det är tydligt att det finns rätt och fel, klarar de bättre i skolan, med lärarstöd. Läxor måste ges med omdöme.Baskunskaper viktiga
Vad förväntar sig då föräldrarna av den svenska skolan, förutom att barnen ska gå fort fram? Anniqa och Maria är nyfikna och delar ut ett frågeformulär. Ett lågmält mummel uppstår kring det runda bordet mitt i klassrummet. Föräldrarna tittar på papperet med frågor, som översatts till arabiska av Khanem. Någon tar en klunk kaffe medan en annan tar ett par vindruvor från en klase som ligger på ett fat. Efter bara några minuter är det färdigdiskuterat. Föräldrarna enas om att det är viktigt att barnen får baskunskaper om Sverige. Hur många invånare finns det i landet? Vilket parti är det som styr? Hur ser statsskicket ut? Vad heter kungen? Svensk geografi och historia tycker de också är viktiga ämnen. Men det allra viktigaste är det svenska språket. För som en av föräldrarna säger: det är språket som är nyckeln till samhället.-Då tycker vi likadant, konstaterar Anniqa.Under större delen av mötet sitter föräldrarna tysta medan Anniqa och Maria informerar om hur elevernas skoldagar ser ut. De lyssnar uppmärksamt på både Khanem och lärarna.-Den svenska skolan är bättre än den allmänna skolan i Irak. Barnen behandlas bättre här, säger Neeran Darwash efter mötet.Ingen information
Neeran kom till Sverige sommaren 2006 och har varit på flera föräldramöten, både i det nya landet och i Irak. Hennes son Mustafa gick i privatskola i Irak och den skolformen påminner mer om den svenska skolan, där föräldrarna har inflytande, berättar hon. Men dessförinnan gick sonen i allmän skola. -I den allmänna skolan i Irak får föräldrarna ingen information om hur undervisningen går till och de kan bara ställa frågor om sådant som specifikt rör deras egna barn.Neeran anser att kvällens föräldramöte har varit givande. Men hon tycker också att det finns saker som inte fungerar så bra med den svenska skolan. En sådan sak är den icke-auktoritära undervisningsstilen. De irakiska barnen har svårt att ta till sig den, eftersom de är vana vid stränga lärare som ställer höga krav. Egentligen är det bra att lärarna i Sverige inte är auktoritära, menar Neeran. Hon vill att hennes son ska växa upp till en individ som tänker själv.-Men det kommer att ta tid innan de vänjer sig, säger hon.
I hela Norrköping är det drygt hundra barn som går i förberedelseklass. Syftet är att barnen ska få stöd på sin väg in i det svenska samhället. I förberedelseklassen lär de sig bland annat grunderna i det svenska språket, så att de sedan ska kunna följa undervisningen i en vanlig klass. Förberedelseklasser finns på sex skolor i kommunen.I förberedelseklassen i Klockaretorpet går just nu tolv elever från Irak, Kina, Chile och Kongo. Där pratas fyra språk förutom svenska: arabiska, kinesiska, spanska och franska. Sedan i våras har tre elever slutat i klassen och en har kommit till genom att han har flyttat upp från förskoleklassen. Eleverna som har slutat går nu i vanlig klass. Det betyder att elva elever är desamma som före sommarlovet. Dessutom har Anniqa Sandell Ring börjat arbeta halvtid och läraren Maria Caguson har tillkommit.Snart ska förberedelseklassen utökas med ytterligare några platser samt en lärartjänst.
Så jobbar vi med nyheter