– Vi tyckte det vore kul att göra det stort och festligt. Och det är roligt med det stora fokuset på traditioner som man har i Grekland, säger Johan Levin.
Han är född och uppvuxen i Norrköping, medan Inga kommer från Thessaloniki i Grekland. Namnet Inga låter ju ganska svenskt ändå.
– Vi greker älskar våra gudar och därför fick jag heta Inga efter den fornnordiska guden Ing och min syster Irma uppkallades efter motsvarande germansk gud, berättar Inga som nu bytt sitt efternamn Charaisvili mot Levin.
Johan och Inga träffades för något år sedan i Norrköping. Johan är 45 år och Inga 35.
– Vi är båda mitt i livet och det känns underbart att få upptäcka kärleken i mogen ålder, förklarar Inga.
Förberedelser på varsitt håll
De reste tillsammans med de svenska bröllopsgästerna från Skavsta till Thessaloniki. På bröllopsdagen skildes det blivande brudparet tillfälligt åt för förberedelser på varsitt håll med sin respektive familj. Det grekiska värdparet upplät sitt hem åt Johan och hans följe där han kläddes i frack av sina släktingar.
– Sedan gick vi i procession till den ortodoxa kyrkan med musik och allt. Det var en rätt annorlunda upplevelse att klädd i frack dansa gatan fram under stekande sol, säger Johan.
En löfteshand
Vid kyrkan återförenades Johan och Inga för den första delen av vigseln som inte var offentlig utan enbart handlade om att upprätta vigselbeviset. Så här beskriver Johan vigseln med sina egna ord.
”Först måste vi individuellt utropa att vi har kommit fritt, utan begränsningar eller tidigare åtaganden, för att få sällskap av Gud som man och hustru. Sedan utbyter vi ringar som sätts på den högra handen till skillnad mot vänster som i Sverige, dock flyttar man ringarna efter vigseln till väster hand. Anledningen är att korstecknet görs med höger hand och därmed utgör höger hand en löfteshand.
Sedan leder prästen oss i procession in till altaret. Efter böner kröns bruden och brudgummen av prästen. Något förenklat symboliserar kronan att paret ger av sitt liv helt till den andra, och genom den andra, till Kristus.
Vidare följer Johannesevangeliet med berättelsen om hur Kristus förvandlar vatten till vin. Därefter kommer nattvarden med sött vin som upprepas med tre klunkar, och tretalet återkommer sedan ceremonin igenom för att symbolisera treenigheten.
Det mest spektakulära är trippelprocessionen runt altarbordet där prästen håller evangeliet i ena handen och brudparet i andra handen och går tre varv runt altaret. Varje varv åtföljs av en psalm.
När vigselakten avslutas tas kronorna bort. Därefter vänder sig paret från altaret och ut mot församlingen för att gratuleras.”
Kristna på olika sätt
Inga har en tillhörighet i den grekisk-ortodoxa kyrkan som är viktig för henne. Johan är mera sekulariserad med en judisk-kristen grundsyn:
– Jag är konfirmerad och därmed troende. Däremot har jag svårt att se mig själv som gudfruktig, säger Johan.
Efter vigseln gav de sig av till festlokalen där många av gästerna redan var på plats. Här är traditionen att gästerna inte nödvändigtvis deltar i ceremonin i själva kyrkan, utan ansluter till festligheterna efteråt.
Släppte loss i pingvindräkten
Och vilken fest det blev. Brudparet leddes in i lokalen och fick dansa traditionell zeibekiko (dans för brudgummen) och çiftetelli (dans för bruden). Och så tårta på det.
Sedan väntade middagsbordet med bland annat traditionell helstekt spädgris, och Johan och Inga placerades på en tron bredvid sina respektive värdar. För en gourmand som Johan var maten och drycken ingen utmaning, men väl dansen.
– Någon musikalisk gen fick jag aldrig från min föräldrar men trots detta antog jag utmaningen och släppte loss i pingvindräkten med turen att ha en graciös partner.
Under dansen kunde man köpa ett fat med blommor för fem euro som skulle symbolisera välstånd och lycka. Bröllopsgästerna köpte fat och tippade över brudparet, som svarade med samma gest.
Tillbaks i vardagen
Nu är Johan och Inga hemma i vardagen i Norrköping igen. De bor i Lindö, och Johan arbetar med juridik medan Inga håller på att utbilda sig till frisör. Och skulle de emellanåt tycka att vädret här hemma är tråkigt och vardagen lite grå så har de sitt varma och färgsprakande grekiska bröllop att tänka tillbaka på. Bara fotografierna är ju värda att plocka fram lite då och då.