Någon gång per år lämnar den trägna träningsgruppen boxningslokalen på Värmlandsgatan för att skämma ut sig på annan ort. Förra veckan var det dags för det traditionsfyllda besöket på Medley i Finspång, och den prestigefyllda simlagkappen mellan NT-sporten och Socialförvaltningen. Jag kommer inte ihåg vem som vann just nu, men det är inte det viktigaste.
Snacket och skratten sätter djupare spår.
Och simstilarna.
Jag själv blir som en urkramad säckpipa i lungorna men det finns alltid kraft kvar för att kravla upp på land och beskåda simfenomenet ”TV”. Jag nöjer mig med initialerna för att inte röja hans identitet, men hans nära-döden-plask till ryggsim är en syn för simmargudarna. Eller frisimmet, som knappt existerar, men han påstår att han ska träna på det.
Och tränar är precis vad vi gör, fast medelåldern ligger runt 50 år. Vi hankar oss fram med krämpor i kroppen, för att hålla andra krämpor borta. Det är nog så man kan beskriva det.
Och bland kettlebells, säckar, medicinbollar och hantlar varierar stilarna. Liksom träningsviljan. ”TV”, alltså Simtarzan, tar alla chanser till att vila och fuska och så fort det finns en millisekund över sjunker han ihop som en blöt trasa utmed väggen.
Sen tar det tio sekunder att få upp honom igen, ytterligare tio sekunder att repetera instruktionerna och sen har han missat nästan hela nästa övning också. Och kan sjunka ihop igen med vattenflaskan i näven.
”US” är betydligt mer lyhörd och energisk. Och förutsägbar. Han går alltid ut i maxfart och vevar, springer, hoppar och har sig som om hela hans överlevnad hängde på det. Tills verkligheten kommer ifatt honom. Då blir han blå i ansiktet, ryggen kroknar och han rosslar som en lungsjuk, och det är då man kan gå på honom och köra ett par extra jabbar i bröstkorgen.
”CA” är ledaren. Halva koncentrationen går åt till att hålla ”TV” under uppsikt, den andra till att härja och domdera. Det är inget fel med gapet i sig, men det blir bara en sån chockerande kontrast till den lågmälda personligheten veckans övriga timmar.
Och sen har vi soschefen ”AS”. Hon är med på ungefär ett pass i kvartalet, men kompenserar det med obegränsat med statusuppdateringar på Facebook just då, så man ska få intrycket att hon tränar alla gånger. Hornen växer ut på henne så fort handskarna åker på eller en boll kommer fram, och hon var ofin nog att inte avslöja att hon hade tävlingssimmat en gång i tiden. Det blev dock uppenbart när hon duellerade med ”CA” på sista-sträckan i fjol och NT-sportens veteran såg ut som en boj som var fastsatt i botten och kippade efter luft i jämförelse.
Och där emellan finns alla andra typer och karaktärer i träningsgruppen.
Åldrade talanger som välkomnar krämporna för att hålla andra krämpor borta.