Det finns platser man alltid vill återvända till. Som man blir beroende av. Jag bara måste få åka till Paris då och då, till exempel.Jag har några vänner som torskat på Venedig. Jag känner inte alls samma sug. Fantastisk stad - javisst. Väl värd ett besök - definitivt. Men jag kan dö utan att ha återsett den och jag vet varför. För mig är Venedig ett gigantiskt friluftsmuseum, en stad utan vardagsliv.Ja, jag generaliserar. Självklart bor det folk i stan, men jag har haft svårt att upptäcka livet bakom turisthorderna. Det är vardagen jag är ute efter när jag reser. Det är den som skapar starkast semesterminnen.Att möta skolbarn i uniformer, när de släntrar hem längs en gata i London. Att se mannen med en baguette under armen och en portfölj i handen vika in på sin gata i Paris. Att gå in i den där kyrkan i Prag och lyssna till en fullständigt obegriplig tjeckisk predikan tillsammans med familjerna som hastar in efter söndagsfrukosten.Givetvis turistar jag också. Har besökt ett oändligt antal katedraler, museer, grottor, konserter och guidade turer. Men jag har spenderat lika mycket tid i den lokala kvartersbutiken eller på stormarknaden. Köpt mig en tidning, en flaska vin, eller en tvål, bara för att få glida runt hyllorna bland alla andra .Tjuvtittat i deras vagnar. Sett vad de handlar och försökt fundera ut vad de kommer att laga till. Och tjuvlyssnat. Kanske till ett par franska madamer och deras småprat om att barnbarnet kommer på besök på lördag, att köttet har blivit alldeles för dyrt och att grannen köpt ny bil, minsann. För att sedan, med hjälp av några stapplande fraser, själv beställa ett par skivor skinka av mannen bakom charkdisken. Bara för känslan.Så en dag står hon där bredvid mig, på Ica i Hageby. Damen med det omisskännliga turistmärket - midjeväskan. Hon tackar översvallande på engelska, för att jag släppt henne före i kön. Hennes lilla dricka och godisbit går snabbt att slå in. Ändå dröjer hon sig liksom kvar vid änden av kassabandet. Packar omsorgsfullt i en liten påse.Jag stirrar ner i min överfulla kundvagn. Grillkött, kol, läsk, chips, en stor påse polarkakor, mellanmjölk, Kalles kaviar, toppat med en ekonomipack toarullar och ett par liter jordgubbar. Och så den klarblå systempåsen i ena hörnet på vagnen.Jag kan andas ut. Klart godkänt. Svensk fredagskväll i juli. Mina 20 bunkrade flaskor fransk cider får bli den där lilla tvisten. Något ska hon ha att fundera över.
