– Jag känner ett par utlandsfödda kvinnor som driver eget, min frisör och kvinnan på skönhetssalongen. Men när jag är ute på olika nätverksträffar för egenföretagare ser jag aldrig invandrarkvinnor. Jag känner mig jätteensam i de sammanhangen, säger Julieta.

Hon kommer ursprungligen från Armenien och driver städ- och transportföretaget Adsitas och ytterligare ett bolag som heter Numeron och tillverkar städdukar. Ända sedan starten 2013 har Julieta deltagit i olika sammanhang där företagare träffas. Hon vill skapa kontakter och utbyta erfarenheter.

Men var är alla kvinnor med utländsk bakgrund? Inte på nätverksträffarna i alla fall.

Artikelbild

| Ett nätverk för utlandsfödda kvinnliga företagare. Det har Julieta Avetisyan velat ha i flera år och nu startar hon det själv.

– Det finns en massa nätverk – för män, för kvinnor, för Norrköpingsföretagare och så vidare. Men inget för invandrarkvinnor, säger Julieta.

Vi träffas på hennes jobb i företagshotellet vid Ståthögaleden. Nu efter sommaren ska hon ta nya tag för att få igång det forum för utlandsfödda kvinnliga företagare som hon under alla år har känt ett behov av.

Nyföretagarcentrum stöttar hennes projekt med bland annat kontakter och uppgifter om olika företag och deras innehavare.

– De sköter kontakter med företagare, skickar ut inbjudningar och så vidare. De har ju register som inte jag har tillgång till. Vi börjar med att hålla oss till Östergötland, sedan får vi se. När jag googlade hittade jag inget kvinnligt företagarnätverk för utlandsfödda i hela södra Sverige.

Artikelbild

| Ett nätverk för utlandsfödda kvinnliga företagare. Det har Julieta Avetisyan velat ha i flera år och nu startar hon det själv.

Julieta tänker att om hon har ett behov av att kommunicera med andra i som är i samma situation som henne, så har de det också. Det kan handla om vad som helst, men ett intressant område är de där sakerna som är självklara för en infödd företagare men inte för den som kommer utifrån.

– Hur vi gör, hur man ska bete sig i olika sammanhang. Hur man pratar, hur man sitter på ett viktigt möte. Och hur man är klädd. Alltså svensk företagskultur, allt det där spelar ju jättestor roll. Jag vill ju inte att alla ska se likadana ut, man måste kunna behålla sin kultur också.

Här hejdar sig Julieta och betonar att hon inte alls är någon specialist på de här frågorna. Hon vill fortfarande lära sig mera. Och det är därför hon känner behovet av det nya nätverket.

Tanken är att man ska ordna träffar, bjuda in föreläsare, ha temakvällar om speciella ämnen och även skapa forum på sociala medier.

– Men vi ska inte isolera oss för oss själva. Vi måste skapa starka samarbeten med andra företagarnätverk så vi inte bara sitter och pratar med varandra. Ju mer kontakter vi skapar desto större är ju chansen att det leder till affärer också, säger Julieta.

I Armenien studerade hon journalistik men var inte klar med utbildningen när hon som 22-årig flykting kom till Sverige tillsammans med sin man Hayk. Skulle hon fortsätta att utbilda sig till journalist i Sverige? Julieta kan flera språk och har lätt att lära sig nya, men att jobba som journalist i ett främmande land kändes för svårt.

Till att börja med arbetade hon som tolk åt Migrationsverket. Hon trivdes bra, och det passade utmärkt som småbarnsmamma eftersom många av uppdragen kunde skötas hemifrån via telefon.

– Sen tyckte min man att jag borde komma ut mera och det var han som föreslog att jag skulle bli företagare. Jag funderade länge men när jag väl bestämde mig gick jag in på Skatteverkets hemsida samma kväll när barnen somnat och registrerade företaget. Jag angav lite olika verksamheter för jag hade inte bestämt vad jag skulle göra.

Det blev en städfirma, ett område som hon tyckte att hon var bra på och där rut-avdraget verkade underlätta en del.

– Jag var inte ett dugg rädd utan tänkte att det väl bara är att ge sig ut och jobba.

Riktigt så lätt var det inte. Julieta behövde lära sig en hel del om lagar och regler och bokföring. Men hon gav sig inte.

I början delade hon och hennes man Hayk ut flygblad i bostadsområden i Norrköping och erbjöd städtjänster. Numera har företaget flera anställda och Hayk, som tidigare var busschaufför, är nu anställd i företaget och sköter bud- och transportdelen.

Hade Julieta haft tillgång till det kontaktnät av utlandsfödda företagarkvinnor som hon nu ska starta, hade mycket gått lättare. Det är hon övertygad om.

En av de saker som återstår är att hitta på ett namn åt det nya nätverket.

– Jag tror medlemmarna får välja det när vi kommer igång. Men nåt roligt ska vi säkert komma på.