-Diskussionen kring det framväxande övervakningssamhället har varit för teoretisk och abstrakt. Visst har det pratats om risker och hot mot den personliga integriteten. Men jag tänkte: Gäller det här verkligen mig? Hur är min personliga integritet hotad? Jag insåg att det jag och säkert de flesta andra också saknade var konkreta exempel på hur vanliga människor har blivit drabbade, säger Gunnartz.
I sin bok Välkommen till övervakningssamhället, benar han ut samhällsutvecklingen i takt med teknikens landvinningar, ökade terrorhot och en allt mer global värld.
Övertro på teknik
Enligt Gunnartz är det inte tekniken i sig som är farlig, utan hur människor använder den. Att vi har en övertro på tekniken och att den mänskliga faktorn hela tiden måste räknas in. Det handlar om att skaffa sig kunskap om teknikens begränsningar. Vilka slutsatser kan man dra genom att studera filmer från en övervakningskamera? Ska man lita mer på filmen än på levande vittnen till exempel?
Lika så oroas han för övertron på DNA-tekniken. Spår av en persons DNA kan hamna på platser som denne aldrig varit i närheten av. Saliv, hårstrån och hudflagor kan till exempel färdas genom ett handslag.
-Frågan är om alla poliser, åklagare, advokater, domare och nämndemän känner till de här riskerna och begränsningarna?
Men den som inte har något att dölja, behöver väl inte ha något emot övervakningssystem, databaser, personregister och spårningar kring surfandet på internet, samtalslistor och att försäkringsbolag får tillgång till sjukjournaler?
Enligt Gunnartz är just det där ett argument som visar på den stora okunskap som många har när det gäller övervakningssamhället.
-När folk säger att de inte har något att dölja är det ju bilden de har av sig själva som de pratar om. Men det är ju inte alls säkert att det är den som träder fram i övervakarnas system. Den information som fångas av kameror, eller samlas i personregister och databaser är ju bara brottstycken av din person som kan ge en helt annan bild av dig. Och leda till misstag där i värsta fall helt oskyldiga stämplas som terrormisstänkta, fängslas eller får sina ekonomiska tillgångar frysta - sådant har hänt.
Internettrafik
En konkret åtgärd han föreslår är att se över lagstiftningen. Till exempel att täppa till den lucka i lagen som gör att andra än sjukhuspersonal kan få tillgång till din sjukjournal. I dag kan försäkringsbolagen gå igenom precis allt i din hälsohistoria, tack vare en fullmakt som du måste skriva på för att få någon försäkring.
Och rent teoretiskt finns egentligen inget som hindrar andra branscher att följa efter - arbetsgivare som ställer kravet att få veta allt om dina eventuella medicinska brister innan de ger dig jobbet. Han är också oroad över övervakningen av internettrafiken, som görs av underrättelsetjänster världen över.
-Informationen saknar nationsgränser, registren och de slutsatser som de här myndigheterna drar är dessutom hemliga och går inte att granska eller ifrågasätta. Detta riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel.
Även den här texten kommer ju säkert att fångas upp och analyseras av något automatiserat program när den väl ligger ute på nätet, påpekar Gunnartz. Redan i dag använder till exempel amerikanska myndigheter speciella mönstersökningsprogram som dygnet runt söker igenom hela världens medier efter negativa åsikter om USA.
Texten analyseras
-Men det är inte bara all den här tekniken som är obehaglig. Dagens övervakningssamhälle handlar ju också om social kontroll, och om framväxande angiverisystem. I USA har flera hundratusen lastbilschaufförer och skolbusschaufförer utbildats de senaste åren för att de ska rapportera in misstänkta personer och misstänkt verksamhet till myndigheterna. Och liknande system kan snart vara verklighet även i Sverige. Vår sittande skolminister Jan Björklund vill ju att landets gymnasielärare ska börja rapportera misstänkta religiösa beteenden hos sina elever till Säpo. I mina öron låter det som rena Stasimetoderna, men konstigt nog är det nästan ingen som reagerar, säger Gunnartz.