Vid gamla Krokeksvägen i Strömsfors ligger ett rött litet torp som Anita Andrae ägt tillsammans med sin man sedan 80- talet. Då spenderades somrarna där tillsammans med barnen. Numera fylls torpet av Anitas butik Ekosytt, en butik som helt fokuserar på hållbarhet. Där säljer Anita sina egna alster som är skapade av enbart återvunnet material.
– Hållbarhet är på modet, men det är ingenting nytt för mig. Jag har hållit på sedan 70-talet och tycker att det är bra med second hand. Det är mycket roligt att göra om någonting gammalt till något nytt, säger Anita.
Anita har alltid tyckt mycket om tyger och började som ung att samla på sig roliga mönster av olika stuvbitar. Det hela resulterade i en stor samling tyg, som hon inte visste vad hon skulle göra av.
– Jag tittade på tyget och funderade på vad det skulle kunna passa till, så jag började att sy kassar. Jag har även sytt kläder till mina egna barn och barnbarn.
Allt Anita producerade samlades på hög och både Anita och hennes make kom att undra vad de skulle göra av allt. Det var deras son som kom på idéen att Anita borde ha en hemsida där hon skulle kunna försöka sälja av med en del av det hon sytt.
– När vi skulle hitta på ett namn blev det Ekosytt. Detta då jag syr allt av gamla urtvättade tyger, då kan man se det som så gott som giftfritt och ekologiskt, och dessa tyger belastar inte naturen eftersom de är begagnade och inte tillhör nyproduktionen, berättar Anita.
Efter att hemsidan skapats blev det även en liten fysisk butik. Anita beskriver butiken som en hobby som hon ägnar sig åt när hon har tid och lust. Någon brist på skaparlust verkar det inte finnas hos Anita. Förutom att sy, sticka och sälja kläder så har hon även utökat butiken med en loppishörna – och så har hon ett stort intresse för trädgård och odling.
– Det började med att jag fick en stor skörd blomkål som jag inte visste vad vi skulle göra av, då la jag ut en annons i gruppen Köp och sälj Kolmården på Facebook, och vips så var vi av med allt. Nu säljer jag ibland grönsaker under namnet Ekogrönt, säger Anita och skrattar.
Vad inspirerar dig till allt skapande?
– Som ung lärare gjorde jag ett studiebesök på en Waldorfskola och fick höra att barn inte ska ta från jordens resurser, utan vara producenter. Vi ska inte vara tärande utan närande. Jag finner även inspiration i gamla tyger och mönster, i utmaningen att ta till vara och skapa något helt nytt, säger Anita.
Just nu syr Anita på ett gäng små sommarklänningar i blått. Tyget är arvegods från hennes farmor i form av en stor duk.
– Det är så roligt, min farmor tyckte så mycket om ljusblått och nu har jag klippt sönder tyget och syr små klänningar för barn omkring ett–fem år gamla, säger Anita om att tyget har fått nytt liv igen.
Upplever du det någonsin vemodigt att klippa sönder ett ärvt tyg?
– Inte det här, det är bara en tryckt duk. Men jag skulle aldrig klippa sönder något som farmor eller mormor suttit och broderat. Det kan jag inte göra, säger Anita.
Anita tillbringar en eftermiddag i veckan vid butiken. Med många järn i elden kan det lätt bli för mycket. Att säga ja till något innebär att hon säger nej till något annat.
– En utmaning är att inse sin begränsning och inte sy för mycket, säger Anita som har insett att hållbarhet är ett begrepp som innefattar mycket.