Det kan vara svårt att sälja landsbygdsskolor, vilket ofta resulterar i att de står tomma, med cirka 70procent av driftskostnaderna kvar, menar insändarskribenten.
Att föreslå nedläggning av Vångaskolan strider mot "Översiktsplan för landsbygden Norrköpings kommun", som antogs av kommunfullmäktige den 19 juni 2017. Vånga identifieras som en prioriterad landsbygdsort, med tillhörande utvecklingsplaner. Översiktsplanen är ett dokument som kommunala tjänstemän och politiker ska förhålla sig till vid beslut.
Vånga har en levande landsbygd. I Vånga produceras spannmål, kött och virke. Gårdar står inför generationsskifte. Hur ska den yngre generationen vilja ta över om det inte finns tillgänglig samhällsservice för familjer? Politiker och stadsbor vill ha mat på bordet men då måste också beslut fattas för att underlätta för nästa generations bönder.
Friskolesystemet, med tillhörande skolpengssystem, hindrar kommunerna att ta långsiktiga, kloka beslut, då kommunen måste betala ut motsvarande summa per elev till friskolorna, som en kommunal elev kostar. Skolpengssystemet gör att de kommunala lokalkostnaderna behöver minskas och att kortsiktiga – mindre kloka – beslut tas. En lösning skulle kunna vara att hyran sänks för skolan, motsvarande elevantalet, till dess att man ser den långsiktiga befolkningsutvecklingen.
Runt 2019 investerades cirka 25 miljoner i en utbyggnad av Vångaskolan. Att lägga ner skolan kommer med största sannolikhet innebära behov av större ekonomiska nedskrivningar. Dessa kostnader drabbar kommunen. Har man analyserat de kommunekonomiska konsekvenserna av att lägga ner skolan?
Skulle beslut fattas att lägga ner Vångaskolan ska politiker ha i åtanke att skolor på landsbygden ofta är mycket svårsålda och kräver stora investeringar för att ställa om till annan verksamhet. Detta resulterar ofta i att nedlagda skolor står tomma, med cirka 70 procent av driftskostnaderna kvar, plus kostnader för av- och nedskrivningar för tidigare investeringar.
Vångaskolan torde även bli svårsåld, då framförvarande parkering behöver utgöra en tät trafikerad bas för skolskjutsar som ska köra över 100 barn till Kimtstad och Skärblacka.
Vångaskolan har under många år utgjort en resurs för barn, från andra skolor och kommuner, som behöver ett mindre, tryggare sammanhang. Elever har kommit till Vångaskolan och fått en lugnare och tryggare skolvistelse, som gjort att de mår och presterar bättre.
Sammanfattningsvis: Nedläggningen strider mot "Översiktsplan för landsbygden" och det kan ifrågasättas om nedläggningen av Vångaskolan har analyserats ut ett kommunalekonomiskt helhetsperspektiv.