I en artikel i NT den 18/1 svarar socialchefen Yvonne Thilander på frågan om IVO:s kritik var befogad. Hon säger "vi orsakade inte Esmeraldas död”.
Detta påstående må vara sant, men jag vill belysa att de heller inte gjorde allt vad de kunde för att förhindra Esmeraldas död.
Under Esmeraldas treåriga liv har socialtjänsten i Norrköping haft så pass mycket information om hennes situation att de borde ha förhindrat hemflytten till hennes ursprungsfamilj. Med den information de hade om familjen, hade de kunnat göra ett omedelbart omhändertagande och placerat Esmeralda och hennes syskon i ett tryggt hem. Faktum är att flera hembesök gjordes, efter att ett antal orosanmälningar hade kommit in, men fortfarande valde de att inte agera. Man ställer sig frågan “Varför?”. En fråga vi troligtvis aldrig kommer att få svar på.
Man blir bestört av att höra att socialchef, enhetschef och handläggare inte vill se det ansvar de har i sin yrkesroll, att utreda barns behov och att skydda de allra mest utsatta barnen i vårt samhälle. Barnen som inte har möjlighet att skydda sig själva.
Nu är en intern grupp tillsatt, för att utreda vad som gick fel och hur de ska arbeta i framtiden. Bäst kanske vore att tillsätta en extern grupp, för att säkerställa att det blir en opartisk bedömning. För det råder delade meningar om hos vem ansvaret ligger.
Jag skulle uppskatta en mer ödmjuk inställning till fallet, där socialtjänsten i Norrköping tar sitt ansvar, ber om ursäkt och verkligen synar sig själva. Skyll inte på Socialnämnden, ni yrkesverksamma ska informera dem så att de har rätt information att agera på bästa sätt.