I världen över har ju olika sjukdomar härjat, fågelinfluensan, sars, svininfluensan, spanska sjukan och lite längre tid tillbaka, pesten och som den också ibland kallades; digerdöden.
Vissa av sjukdomarna har man kunnat begränsa, vissa av dem tog många människoliv.
Många i dag känner oss bekymrade i den tid som är vår. Det blir ett annat sätt att leva på, organisera sig, prata med varandra och alla kanske vi känner i frågan; varför skulle det här hända just nu? Det är många frågor och funderingar som följer i de här spåren. Oron över att kanske inte välfärdssverige ska klara det här.
Som kyrkoherde i en medelstor svenskkyrklig församling så finns en fast vilja att ge människor hjälp och kyrkan får inte överge människor i nöd. När människor behöver kyrkans hjälp så återspeglar det vårt ansvar vi har.
Människor, sådana som du och jag behöver tid att reflektera, träffas och samtala i dessa tider. Därför är psykosocialt stöd viktigt, precis lika viktigt som praktisk hjälp. Ensamhet skapar frågor för många och oro över framtid och sin förmåga att klara sig.
Därför har vi våra kyrkor öppna, där människor kan komma. I det lilla sammanhanget kan man få ge uttryck för sin oro över en kopp kaffe. Man kan tända ljus i ljusbäraren, be och lyssna till musik. Bara få vara. Diakonal hjälp finns också för de som behöver mer praktisk hjälp. Det visar på hoppet.
Vi behöver alltså i ödmjukhet se hur vi på ett mer konkret sätt kan visa att vi ”älskar vår nästa”. Det gäller oss alla. Vi får inte glömma bort människokärlek och medmänsklighet i den här speciella tid vi är i.
Ola Linderoth, kyrkoherde Söderköping Sankt Anna församling