Klockan klämtar för skolan, menar insändarskribenten Har svensk grundskola nått sin tipping point?
Första sidan i lördagens NT hade rubriken: ”Eleverna har tagit över skolan”
I klimatdebatten brukar man tala om att klimatet har en tipping point, en punkt där det efteråt inte finns någon möjlig återvändo. Med detta synsätt skulle det inte längre gå att rädda den svenska grundskolan när den passerat sin tipping point.
I klimatdebatten framhålls ofta att klimatet började påverkas negativt i och med industrialismen. Det var då man började använda kol och olja i stor skala.
Jag menar att också skolans förfall började för ganska länge sedan, i samband med 1962 års skolreform. Sedan införandet av denna reform och efterföljande reformer har resultaten i skolan ständigt försämrats. Internationella jämförelser ger besked.
Det är nog många som funderat över varför resultaten ständigt försämras. Vid ansökningarna 2019/2020 nekades 16 471 elever från nian en plats i gymnasiet på grund av alltför dåliga betyg. Fyra år senare, 2023/2024 nekades 19 880 elever detta.
Ganska många personer i Sverige får lön för att jobba med skolrelaterade frågor. På Skolverket jobbar 850 personer, på Skolinspektionen 530 och på regeringens utbildningsdepartementet 200 personer. Det blir sammanlagt 1580 stycken. Till detta får läggas de som jobbar i kommunernas utbildningsnämnder och på universitetens pedagogiska institutioner. Lägger man sedan till skolans personal, lärare och rektorer så får den siffran mångdubblas.
För inte så länge sedan visades två program i SVT: ”Vem mördade skolan?” och ett program i serien ”Sverige Möts”.
Vid en noggrann lyssning på dialogerna i programmen observerar man 62 olika svar på frågan ”Vad är det för fel med skolan?” Det säger sig självt att så många problem kan det inte finnas i skolan, för då skulle inte en enda elev komma ut med godkända betyg. Men flera av de 62 svaren liknar varandra så det är möjligt att sammanfatta till 14 problemområden. De områden som berörs mest är:
- Extremt intellektuellt inhomogena klasser
- Otydlig kommunikation mellan skolan, elever och föräldrar
- Mycket svårt för eleverna att koncentrera sig i stökiga klassrum
- Störande elever är respektlösa och skamlösa och anser sig oantastliga
- Läraren är inte – och får inte vara – centralgestalt i klassrummet som leder arbetet
- Både pedagogiken och läromedlen, ofta lösa papper, saknar struktur
- Många vikarier för sjuka lärare och många av dem är obehöriga
- Godkända betyg är inget krav för att flyttas upp till nästa klass
Insändarskribenten ser samband mellan skolreformerna i modern tid och de försämrade resultaten i skolan.
Det finns forskare som närmat sig skolproblemen. År 2016 utkom boken ”De svenska skolreformerna 1962–1985 och personerna bakom dessa”. Det är intressant att läsa om vad jag skulle kalla den politiska pedagogmaffian och dess framfart. De viktigaste reformerna som genomfördes från och med 1962 är:
- En enda typ av grundskola får finnas där alla skall gå i nio år. Bland annat stängs läroverken
- Eleverna skall lära sig samma saker på denna tid
- Ingen tidig uppdelning i olika elevgrupper på basis av exempelvis personlig utvecklingsnivå, intellektuella förmågor eller social bakgrund
- Ny pedagogik – den konstruktivistiska pedagogiken – införs. Eleverna måste själva ta ansvar för sitt lärande
- Läraren får inte ta ledningen och vara chef i klassrummet, skall vara kompis och coach i stället
- Allmän digitalisering. Det är viktigare att hitta än att veta
Det är enligt min mening möjligt för vem som helst bland de tusentals ”skolanställda” att finna klara orsakssamband mellan dessa skolreformer och de 14 problemen. Om detta inte sker mycket snart, och problemen åtgärdas, så är skolans tipping point mycket nära.