Oss undersköterskor som varje dag sliter på våra kroppar för de som inte klarar sig själva. Oss som politiker bara ger mer att göra. Det är dags att vi får lite uppskattning. Att de vi hjälper får ett värdigt liv som de förtjänar. Allvarligt talat: ge oss bättre resurser, färre arbetsuppgifter så vi får tid till våra brukare som så ofta sitter ensamma. Vi är där i vått och torrt, kyla och snö, men vem bryr sig? Ingen vill vara till besvär. Varken vi eller våra brukare. Men nu får det vara nog. När ni politiker blir gamla och behöver hjälp, vem ska då hjälpa er? För ingen kommer någonsin vilja jobba kvar i kommunen eller inom hemtjänsten.
Ingen bryr sig om oss undersköterskor
ARBETSVILLKOR. Jag gör mitt jobb utan protester. Springer, cyklar och går. Allt för att de pensionärer som ska ha hjälp ska få hjälp. Jag och mina kollegor har alltid ett leende på läpparna och är alltid trevliga och respektfulla, men i dagens läge är det ingen som bryr sig om oss.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.