Långsiktighet

Rådhuset.
Var kommunens ekonomi bättre förr? Är vi mindre långsiktiga idag.

Rådhuset. Var kommunens ekonomi bättre förr? Är vi mindre långsiktiga idag.

Foto: Thomas Möller

Insändare2017-05-08 00:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi människor lever i nuet och tänker för lite på framtiden. Vi planerar för lite vad gäller pensionsavsättningar, även fast vi vet att pensionen blir max 50% av lönen. Vi äter "gott" fast vi vet att det är negativt på lång sikt för övervikt och klimatpåverkan.

Är man ledare inom företagande eller politik bör man inte enbart leva i nuet utan planera och agera mer långsiktigt. Tyvärr är det inte så i Norrköpings kommuns politiska ledning. Den lilla vinst på cirka 200 miljoner som blev till 2016 måste man ju direkt använda trots att man planerar låna 1 100 miljoner 2017. Till detta kommer kostnader för kommande anhöriginvandring på cirka 4 000 personer och att statens ersättning för asylsökande, som kom 2015, övergår till kommunal kostnad efter två år.

Inom några år kommer det enligt experter en lågkonjunktur med lägre skatteintäkter. För att klara detta indikeras redan en kommunal skattehöjning under kommande mandatperiod på minst två kronor.

Varje skattehöjning innebär att invånarna tvingas att spara och prioritera. Borde inte politikerna som gör av med skattepengarna tvingas prioritera istället? Varje skattehöjning borde först förutsätta en konsekvensanalys av effekterna för medborgarna. Den gamle socialdemokraten Gustav Möller sa: "varje förslösad skattekrona är en stöld från folket". För att minimera slöseri och felaktigt hanterande av våra skattepengar borde tjänstemannaansvaret snarast återinföras.

Det borde vara en självklarhet att kommunen öppet redovisar hur de använder skatterna. Tekniskt sett ett mycket enkelt projekt om viljan till öppenhet fanns hos våra politiker. Det borde också vara självklart med en löpande och oberoende granskning av att skatterna används på rätt sätt. Men kommunerna saknar idag en tillräcklig revision, trots att de utgör nästan hälften av den offentliga sektorn.

Läs mer om