Lärarna klagar över oläsliga bokstäver och siffror. Eleverna saknar uthållighet. Efter tio minuter är de trötta i handen och orkar inte skriva mer på proven. De har inte fått öva skrivteknik i grundskolan. Tangentborden påverkar inlärningen negativt och ger eleverna allt sämre studieteknik.
Det går fort och blir tydligt att skriva på tangentbord, invänder många. Javisst, barnen ska ha de moderna verktyg som informationssamhället kräver, men för inlärning och studieteknik är tangentbord sämre. Låg- och mellanstadieelever som inte fått öva sig i metoden ”lyssna, läsa, skriva” får allt svårare att tillgodogöra sig texter på högstadiet. I gymnasiet blir det ett verkligt problem.
Forskaren och handkirurgen Göran Lundborg förklarar att handens rörelse skapar ”minnesspår” i hjärnans motoriska och sensoriska delar. Handskrivningen är en process där en rad sinnen aktiveras som förstärker memoreringen och inlärningen. Internationella studier visar att det är viktigt även för små barn att lära sig skriva för att stimulera läsförståelsen. Att motoriskt forma bokstäver genom att härma handlar inte om barnets förmåga att skriva fint eller ens korrekt. Tvärtom. Just svårigheten, upprepade försök att forma snirkliga bokstäver ledde till förmågan att känna igen, läsa och slutligen skriva.
Sambandet förklaras genom flera studier av 4- och 5-åringar. De var inte läskunniga. I en studie på 4 veckor delades de in i två grupper. Ena gruppen fick se bokstäverna, höra och säga genom att härma. Den andra gruppen fick se och skriva samma bokstäver för hand men utan att säga dem högt. Alla barnen FMRI-scannades. Innan studien visade inte något av barnen bokstavsspecifik aktivitet i fusiforma (centrum för bland annat igenkänning av bokstäver och färger). De såg bara enkla former – de var ju inte läskunniga. Efter studien visade bara de barn som tränats att skriva för hand en bokstavsspecifik aktivitet i fusiforma. Det här blev första beviset för att den motoriska erfarenheten av handskrift väsentligt påverkar barnets förmåga till igenkänning av bokstäver och utveckling av läsförmågan.
Oavsett inlärningsprocess måste eleven förr eller senare kunna förklara i skrift vad han/hon lärt sig på ett sätt som försäkrar läraren om att man förstått. Ju äldre barnet blir desto högre blir tröskeln om man inte lärt sig skriva längre texter. Upp i årskurserna ökar kraven med större textmängder som har högre abstraktionsnivå och mer komplexa resonemang. Eleven ska kunna påvisa flertalet detaljer och relationer, exemplifiera, göra relevanta jämförelser, dra adekvata slutsatser. För att lyckas med detta i provsituationen måste ju eleven först öva sig praktiskt att göra detsamma; läsa och anteckna, med andra ord studieteknik. Vem som helst inser att ska eleverna klara denna stigande komplexitet av förståelse genom åren krävs god studieteknik redan på låg- och mellanstadiet.
Till sist, det viktiga sambandet mellan våra hjärnors utveckling och vår förmåga att använda händerna. I det ömsesidiga beroendet mellan hand och hjärna har vi formats till de kulturvarelser vi är. Handen drev på hjärnans tillväxt, gjorde den mer komplicerad och användbar. Tekniska landvinningar sparar tid, men handskriften är unik för mig och för dig. En identitetsmarkör; det här är jag, mitt avtryck i världen.