En högsommardag för 23 år sedan, mitt i det glödheta fotbolls-VM där Sverige just kvalificerat sig för slutspel, gick ridån ned för Sveriges största och modernaste flygförband. F13 på Bråvalla avvecklades i en tid där Sovjetunionen nyligen fallit isär och där många bedömare ansåg att Ryssland aldrig mer skulle utgöra ett hot mot sina grannländer. Om de ändå fått rätt! Men historien har en tendens att avvika från manuskriptet. När Ryssland invaderade Georgien 2008 inleddes en ny, eller kanske snarare nygammal, säkerhetspolitisk era. Om någon nu trodde att Georgien var en engångshändelse så skingrades illusionen slutgiltigt genom Rysslands ockupation och annektering av Krim 2014 samt påföljande krigföring i östra Ukraina. Idag kan vi konstatera att nedmonteringen av det svenska försvaret var ett stort misstag.
Men låt nu eftertankens kranka blekhet övergå i beslutsamhetens friska hy! Det är viktigt att stärka vår försvarsförmåga nationellt, och det är därför Liberalerna föreslagit en höjning av försvarsanslagen till 2% av BNP. Men vi behöver även stärka försvaret lokalt ute i landet, och Norrköping är en av de städer i Sverige med störst strategiskt värde. Vi har en hamn av yppersta klass, och det är nu hög tid att göra den till skyddsobjekt. Därigenom kan vi motverka ett scenario som i Slite eller Gävle, där hamnen under märkliga omständigheter såldes till utländska intressen. Även Norrköpings flygplats har ett strategiskt värde. Slutligen är det värt att överväga en placering av Sveriges nya luftvärn till Norrköpings kommun. Genom att basera luftvärn och stödförband på till exempel Vikbolandet så kan Sverige effektivt skydda både det egna territoriet, inklusive Norrköping och för den delen Stockholm, och bistå våra vänner kring Östersjön i händelse av konflikt.