Men nu är de tankarna här. Jag vill inte gå till jobbet imorgon, men jag gör det för mina elevers och kollegors skull och för att jag inte har råd att stanna hemma. Jag jobbar heltid men har ändå inte tillräcklig ekonomi för att klara månaden så att jag måste jobba extra för att få ihop till ett drägligt Svensson-liv.
I denna pandemi ökar lärarnas arbetsbörda enormt då vi måste täcka upp för personal som är borta, reda i fler konflikter och ta föräldrakontakter, ordna med uppgifter åt de elever som är sjuka, göra alla tester, utvecklingsamtal digitalt, dokumentation i mängder kring varje enskild elevs lärande, skriva terminsplaneringar, gå utbildningar, vädra lokaler, desinficera möbler, se till att elever håller avstånd och sköter sin hygien och på detta också planera all undervisning som ska kännas lustfylld och lärande för eleverna där jag också ser till varje individs behov och förutsättningar.
När loven kommer är man ett kolli som knappt samlat kraft till att köra igång igen. Efter en arbetsdag har jag ingen ork till att vara den förälder jag vill vara till mitt eget barn. Jag orkar inte mer!
Ingen uppskattning från kommunen i denna pandemi och så en piss-lön på det.
Men visst plantera träd istället och skit i oss som faktiskt får de viktigaste träden att växa!