"Vi får lära oss att vi inte ska samarbeta med dem, att de inte är likvärdiga oss och att de inte ens förtjänar att uppmärksammas. Borde vi inte år 2025 ha slutat med segregation?", undrar insändarskribenten.
Den anpassade gymnasieskolan i Norrköping har bland annat verksamheter på De Geergymnasiet och som en elev på den estetiska linjen ser jag hur mina jämnåriga blir ignorerade och bortprioriterade. Är det verkligen hur vi ska lära oss att behandla andra?
Eleverna på estetiska verksamheter på De Geergymnasiet visar gång på gång att deras arbeten är minst lika bra och sevärda som våra arbeten på konst och design, linjen som jag går på. Men trots detta får de knappt resurser eller uppmärksamhet som är likvärd den som vi får. Medan vår examensutställning blir väl marknadsförd på skolans huvudkonto på Instagram går det väldigt sällan att se den anpassade gymnasieskolan uppmärksammas överhuvudtaget.
Medan mina mentorer bokar biljetter till alla andra estetklassers uppträdanden har vi aldrig gått på ett enda event från estetiska verksamheter. Varje år har konst och design en vårutställning på galleri med arbeten från klass 1–3 och vore det inte rimligt att estetiska verksamheters konst också ställs ut med våra? Men nej. De får ha en egen utställning i skolans lokaler som skolan sedan inte ens marknadsför.
Jag blir så ledsen över att det här är hur vi får lära oss att se personer med funktionsnedsättningar som gör att de behöver extra stöd och anpassningar. Vi får lära oss att vi inte ska samarbeta med dem, att de inte är likvärdiga oss och att de inte ens förtjänar att uppmärksammas.
Borde vi inte år 2025 ha slutat med segregation?