Svar till ”För en levande landsbygd” NT 9/2.
När jag, den sista läraren i Skärkinds skola, sedan 1981 vårt församlingshem, läser din insändare vill jag tillrättalägga några fakta. Du skriver om kyrkoråd, det hade vi när Skärkind för flera år sedan var egen församling. Vi tillhör nu, ledsamt nog, Borgs församling, ledsamt därför att den lokala förankringen och engagemanget har minskat. I Borg har man församlingsråd, ofta i Norrköping. Kyrkoråd har man i Norrköpings pastorat som består av fyra församlingar, varav Borg är en.
Du påstår att församlingshemmet ofta står tomt. Jag var där i veckan för en samling, ”Det goda Samtalet”. Jag besöker oftast de föredrag som Lili Stenmark arrangerar varje måndag nästan året runt. Mycket publik gör att församlingshemmet utnyttjas. På begravning i Skärkinds kyrka var jag för 14 dagar sedan. Därefter var det minnesstund i församlingshemmet, som det ofta är. Stämningen lättar, när man lämnar kyrkan och går de få stegen till en vacker miljö i församlingshemmet för samvaro och någon förtäring.
Bygdegården, ganska opersonlig, församlingshemmet trivsamt behövs båda och fyller emellertid helt olika behov. Ditt förslag om en bostad med en trädgård på planen vid kyrkan gör att jag tror, att du inte ens har besökt kyrkoplanen. Var har du tänkt att man ska parkera vid kyrkobesök och vernissager. I trädgården eller? De här aktiviteterna, som jag besöker och många andra med mig, skulle inte fungera utan församlingshemmet. Det skulle utarma det församlingsliv vi har kvar.
Du raljerar om tron. Menar du Gudstron? Den har inte med några lokaler att göra.
Konstigt ändå att Borgs församling vill och kan sälja det som före detta Skärkinds församling kämpade för att få. Låt inte detta ske.