Ove Klinthäll skriver i en kommentar till min insändare (NT 15/7 respektive 18/7) att sänkta skatter skulle äventyra hela vårt land.
Visst finns behov som det offentliga ska stå för, men vad Klinthäll inte tagit till sig är att sänkta skattesatser och borttagande av skadliga skatter kan ske samtidigt som skatteinkomsterna kan öka. Mellan åren 2000 och 2014 minskade skatterna som andel av BNP (värdet av vad vi producerar för) från 51 procent till 44 procent. Skatteintäkterna ökade dock under denna period med hela 260 miljarder kronor, i fast penningvärde, det vill säga när effekterna av inflation beaktats. Det är en stor ökning av skatteintäkterna. I år betalar svenskarna totalt ungefär 1 750 miljarder kronor i skatt.
Bättre förutsättningar för ökade skatteintäkter, att användas till vård, skola och omsorg med mera skapades när skadliga skatter såsom arvs- och gåvoskatterna togs bort av en enhällig riksdag under socialdemokratisk ledning och förmögenhetsskatten togs bort med den borgerliga regeringen. Dessutom sänktes skatten för vanliga löntagare först av den socialdemokratiska regeringen och sedan av borgerliga regeringar genom en rad jobbskatteavdrag och riktade insatser för våra ungdomar.
Tvärtemot vad Klinthäll hävdar är därför sänkta skatter som främjar sparande, investeringar och jobb vägen framåt för att klara konkurrensen och utveckla välståndet. Genom konkurrenskraftiga skatter mot omvärlden och med skatter som främjar jobben kan också ökade skatteintäkter påräknas.