Behövs bättre kontroll av priserna på mat

Vill riksbankschefen att den enskilde pensionären ska förhandla med ICA-föreståndaren om priset på exempelvis gurka, undrar insändarskribenten. Genrebild.

Vill riksbankschefen att den enskilde pensionären ska förhandla med ICA-föreståndaren om priset på exempelvis gurka, undrar insändarskribenten. Genrebild.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Insändare2023-03-04 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Funderar över hur den nye riksbankschefen för att stävja inflationsutvecklingen kan uttala att vi konsumenter skall ränna runt och leta upp de billigaste varorna i butikerna inom livsmedelsbranschen och förhandla oss till billigare priser. Eftersom jag i stor utsträckning tänker i bilder blir bilden i detta fall en pensionär som i butiken skall förhandla med ICA-handlaren eller föreståndaren i en Coop-butik om till exempel priset på gurka.

På mitten av 50-talet upphörde Statens priskontrollnämnd att existera som hade varit prisövervakande sedan andra världskrigets slut. I dag har vi Konkurrensverket som ska övervaka marknadsstrukturer och stävja en oligopolmarknad som leder till konkurrensbegränsande samarbeten och därmed oskälig prisbildning.

Inom livsmedelsbranschen har ICA-handlarna femtio procent av marknaden. Resten delas på Coop och Axfood, den senare äger Willys och Hemköp. Alltså tre eller fem operatörer som till 95 procent äger livsmedelsbranschen i Sverige. Den enda kedja, som dessutom kallar sig lågpris dito, är tyska Lidl. Det är inte konstigt att prisbildningen på livsmedel har skenat på en marknad där storföretagen i kör sjunger och skyller på Putin och därmed fick ett incitament för att gemensamt och i oligopolets form skapa både en skenande inflation och 'krympflation'...och därmed en prisnivå som troligen aldrig kommer att sänkas. Se motsvarigheten bland drivmedelsföretagen.

Vad Sverige skulle behöva är en ny kraftfull priskontrollnämnd och att skrota Konkurrensverket som på det allra värsta misslyckats med sin uppgift.