Norrköpings mest kända byggnad – Strykjärnet – är under renovering för att fortsätta att glänsa och manifestera en svunnen storhetstid när staden var en betydande aktör för textilproduktion. Vilken byggnad kan ses som ett kännetecken för den tid vi lever i dag och som vi i framtiden kommer att känna stolthet för? Rustas lagerlokal? Ja, den byggnaden är ju signifikant för nuet, men är det en byggnad som vi kommer att minnas med stolthet? Det är ett gigantiskt plåtskjul utan estetisk skönhet och som knappast kommer att sätta Norrköping på kartan över vackra byggnader och säkerligen inte heller kommer att ha berättelser om arbetares umbäranden såsom Strykjärnets historia har gett oss.
Strykjärnet signalerar att ”vi gjorde någonting” till skillnad från bland andra Rustas lagerbyggnad där vi ”fyllde hyllor med varor som någon annan gjorde” vilket inte kan påkalla den känslan av stolthet som att ha tillverkat något själva.
Kan Campus Norrköping ge oss någon produktion att i framtiden känna oss stolta över? Huvudbyggnaden signalerar ändock en känsla av att produktion kan vara möjlig eftersom Ericsson och tidigare textiltillverkning skedde där, men det kanske mest är en illusion.
Norrköping kan beskrivas genom utmärkande byggnader där Strykjärnet har den framträdande rollen för uttrycket; ”Stolta stad” och där Rustas lagerlokal kan få smeknamnet Plåtskjulet. De båda byggnaderna hör samman i den meningen att arbetarna är/var lågbetalda vilket då ger svar på vilket ”socialt arv” Norrköping bär med sig. Om dåtid och nutid i princip är densamma, vad kan vi då sia om framtid? Ja, det torde innebära en eller flera byggnader med relativt många anställda till låga löner. Förhoppningsvis kommer de framtida arbetsplatserna kännetecknas av estetisk skönhet – till skillnad från Plåtskjulet ute på Händelö – och som kan ge Norrköping framtida stolthet.