Tack Rose-Marie Persson för din fina och insiktsfulla insändare du skrev om Hagatorget. Att gå dit nu då rosorna blommar och sprider sin vällukt är ett äventyr bara det. Att se varifrån rosorna kommit sätter igång fantasin och vissa minns man kanske från en farmors trädgård, visste bara inte vilket namn den hade. Och rabatterna sedan; från vår till sen höst, alltid lika vackra och välskötta.
Björken, en gåva från Norrköpings stad en gång, är så vacker och med sin lummighet som den fått med åren ger den skugga för den som vill ha det. Sandlådan som vi fick förra året var ju en stor succé, annat än de plastägg som härom året placerades på torget och likaså brädhögen som skulle byggas till scen, men bara låg där patetisk lite löjlig även om idén var god.
Rose-Marie Persson, inifrån mitt hjärta, ett särskilt tack för vad du skrev om stenarna och dess skönhet. Ingen har talat om dem på det viset, sett varje sten som en egen karaktär. Varje granithuggare i Bohuslän skulle älska dig för dina ord. Och, som du skrev, där ska bedrivas handel, där ska granen stå och där ska vi dansa.