Tar Kommunal striden om relativ lönesänkning?

Personalen inom demensvården kommer att få utföra mer arbete, utan att få betalt för ökad arbetsbörda, menar insändarskribenten.

Demensvården i Norrköping står under sparlupp.

Demensvården i Norrköping står under sparlupp.

Foto: Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2020-02-03 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu när moderaterna och vänstern tillsammans med fackförbundet Kommunal har förlorat striden om besparingar på demensvården i Norrköping, kan man ställa sig frågan om kvarvarande personal och Kommunal även ska förlora den efterföljande striden; den om relativa lönesänkningar?

För så måste det väl bli! De anställda undersköterskorna har säkerligen en fast lön vilket de flesta löntagare har. Och när då arbetsgivaren, i det här fallet kommunen, gör sig av med en del av personalen så ökar ju arbetsmängden för dem som blir kvar. Men deras löner ökar inte, vilket då innebär en relativ lönesänkning. Man får helt enkelt utföra mer arbete utan att få betalt för ökad arbetsbörda. Hur ställer sig Kommunal till detta? 

Det här fenomenet är ytterst vanligt på den svenska arbetsmarknaden där arbetsgivarna ständigt ökar arbetsmängden, främst genom rationaliseringar! Fackförbunden står numera med mössan i hand, framför allt när de avsagt sig möjligheterna till rörliga löner.

Kommunen som arbetsgivare har i det här fallet lagt en del av besparingarna på dem som alltför oftast har sämst möjlighet till protester; dementa vårdbehövande och anställda som sällan har maktmedel för att sätta hårt mot hårt.

Kenneth Holmberg, nationalekonom