Utanförskap är en social konstruktion, upplevelsen att inte vara en del av en gemenskap. Exklusionen är som regel alltid individuell, den skapas av individen själv men ibland också av samhället beroende på den sociala modell som majoriteten har bestämt. Utanförskap berör minoriteter och inträffar förenat med uppenbara avvikelser vad gäller individens positionering inom arbetsmarknaden, ekonomin, språket, religionen, utseende och vanorna.
Den här artikeln vill framhålla att det i Sverige idag finns en grupp på över 1 miljon medborgare som på grund av ålder, ohälsa, okunskap, ekonomisk svaghet, brist på utbildning och främlingskap inte klarar samhällets digitala krav vad gäller relationerna med institutioner, myndigheter och näringsliv som förutsätter befintlighet av såväl utrustning som kunskap i dess hantering hos var och en.
Följden, som kan bli utanförskap och oförmåga att hantera dagligen förekommande behov typ kommunikation, bankärenden, beställningar och betalningar, bör därför betraktas som en form av funktionsvariation.
Samhällets insatser när det uppstår problem på grund av fysisk eller psykisk funktionsvariation bör utökas till att omfatta hjälp till individer som saknar kompetens att hantera samhällets digitala krav.