Andelen elever i åldrarna 11, 13 och 15 som upplevt kränkande särbehandling ökar bland både pojkar och flickor. Läsåret 2013/2014 svarade 12,6 procent att de blivit utsatta för kränkande särbehandling någon gång eller oftare de senaste månaderna. Under 2017/2018 hade det stigit till 19,4 procent. De flesta skolor har inte tillräckligt bra arbete för att möta detta.
Jag brukar påpeka att det vi kallar för mobbning bland tonåringar på högstadieskolorna många gånger är kriminella handlingar. Att slå en annan person rubriceras i vuxenvärlden som misshandel. Att hota rubriceras som olaga hot. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det finns kränkningar som kan orsaka mycket lidande, men som inte är brottsliga. Att frysa ut en klasskamrat är en kränkning som kan orsaka mycket lidande, men betraktas vanligtvis inte som brottslig handling.
Kränkningarna i skolan orsakar de utsatta ett mycket stort lidande och orsakar samhället mycket stora kostnader. Forskare vid Örebros universitet har kommit fram till att 45 barn begår självmord varje år till följd av kränkningarna i skolan. Enligt rapporten "10 orsaker till avhopp" från Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Skolverket står kränkningarna i skolan bakom närmare hälften av alla avhopp från gymnasiet. En undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå, har visat att 60 procent av killarna som är "mobbare" på högstadiet har dömts för minst en kriminell handling före 24 års åldern.
"Hantering av kränkningar" är oftast snudd på obefintligt i lärarutbildningen vilket gör att det blir eftersatt i skolpraktiken. Jag gick förra året Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med förhöjd studietakt på ett av Sveriges största universitet för de som har minst en kandidatexamen i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Programmet är totalt på 90 högskolepoäng och består av en utbildningsvetenskaplig kärna på 60 högskolepoäng samt en verksamhetsförlagd utbildning på 30 högskolepoäng. Av den utbildningsvetenskapliga kärnan på 60 högskolepoäng nämns kränkande särbehandling i princip enbart på en av våra kurser som vi hade. Och det enda som vi hade om kränkningarna i skolan på hela den kursen var ett enda kapitel som vi hade på ett mindre seminarium. Dagens lärare har inte tillräckliga kunskaper för att hantera kränkningar. Många gånger förvärrar de situationen genom att skylla på den som utsätts. Alla lärarutbildningar behöver innehålla åtminstone en hel kurs som enbart behandlar ämnet kränkande särbehandling.
Vi måste dessutom tillföra resurser till skolorna i form av fler kuratorer som aktivt arbetar med frågan och som har tät kontakt med lärarna. Det ska vara lagstadgat hur många kuratortjänster som ska finnas anställda i förhållande till antal elever. Vi måste tillföra polisen mer resurser så att dessa aktivt kan arbeta med frågan. Arbetet mot kränkningarna i skolan behöver bli en av huvudfrågorna när vi diskuterar skolpolitik.
Erik Rezazadeh, gymnasielärare