Det är vårt eget ansvar att vakna upp och ta tillvara på våra eventuella intressen av att överleva och inte tro att allt förblir som vi vant oss vid. Det är inte enbart LRF som ska försöka få oss och bestämmande politiker att fatta att vi inte kan vara utan jordbruksprodukter, alltså det vi måste äta för att överleva. Svenska statens policy och EU har länge försökt få oss helt beroende av andra länders matproduktioner. Lantbruksskolor ska läggas ner. Ingen ska få tro att en framtid inom lantbruk och boende på landsbygd ska eller kan vara lönande. Redan för 45 år sedan erbjöds min morbror 10 000 kronor av staten, om han lade ner sitt jordbruk. Idén om att småjordbruk inte ska löna sig eller ens vara önskvärda och om vårt beroende av andra länders produktioner har alltså pågått länge.
Vi gräver vår egen grav på många områden idag. Herman Lindqvist sa förra veckan i radion att "svensken bockar med mössan i hand och piskar samtidigt sig själv”.
Vill resten av EU ha vårt land, frånsett några stora städer, som ett rekreations- och naturreservat med vilda djurarter?
En ljusglimt hördes idag på radion: En invandrare har börjat odla ris i Sverige! Jippy!