Insändare
Dagligen nås vi av nyheter om terrordåd i Afghanistans huvudstad Kabul. Enligt samstämmiga uppgifter eskalerar våldet på ett skrämmande sätt. Terrorgrupperna talibaner och IS tycks tävla om att kunna åsamka människor, utan åtskillnad, så mycket lidande som möjligt. Inte ens hjälporganisationer som Röda korset och Rädda barnen visas någon som helst hänsyn. Bilderna som når oss kan inte lämna någon oberörd.
Regeringen i landet anses som mycket svag och kan, trots stöd från USA, inte hindra våldet. De IS-krigare som nu tappar mark i Syrien och Irak har hittat ett nytt land där de kan etablera sig.
Numera är vi många som berörs rent personligen av det vi ser och läser. Orsaken är att vi har ungdomar från det här avlägsna landet mitt ibland oss. Vi träffar dem dagligen och delar deras sorg över att landet där de har sin etniska hemvist blir förött. Vi delar också deras oro för att de själva ska tvingas tillbaka till ett land där det råder våld och kaos. Många har vuxit upp i Iran, dit familjerna tvingats fly, och har inget nätverk i Afghanistan. De som har familjer kvar i landet har för länge sedan tappat kontakten med dem och vet inget om deras öde.
I motiveringarna till avslagen, som många av de här ungdomarna fått, skriver Migrationsverket att: ”Visserligen råder det inre väpnad konflikt i ditt land, men att just du skulle drabbas är mycket otroligt.” Så har det stått i avslagen de sista, nästan två åren. Nu är vi många som undrar när Migrationsverket och regeringen ska inse, det som alla med kunskap om konflikten redan insett, att Afghanistan inte är ett land dit man kan utvisa människor.
Stoppa utvisningarna till Afghanistan!