Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När Thatcher blev premiärminister privatiserades stora delar av busstrafiken i England. En följd blev att olönsamma delar lades ned och glest befolkade delar blev utan kollektivtrafik. Jag använde detta som argument för att påvisa hur viktigt det var att landstinget var huvudman för kollektivtrafiken och drev en solidarisk trafik till förmån för glest befolkade områden. Nu rök det argumentet.Hur tänker Östgötatrafiken/landstinget som beslutat att ställa de människor som bor mellan Skärblacka och Finspång utan kollektivtrafik? Enligt min uppfattning är beslutet helt utan sans och vett. Dels därför att också folk utan bil måste komma till sitt arbete och elever måste komma till skolan. De som är utan bil behöver också handla. Hur är det med miljötänkandet?Och vart tog solidaritetstanken vägen? Är det början till en kollektivtrafik bara för dem som bor inom de stora tätorterna? Nu blir det kommunerna som måste åtgärda busstrafiken, men är det tanken med länstrafiken? Då har den knappast längre något berättigande.Jag och flera som är berörda vill gärna ha ett svar.
