Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Män har i genomsnitt sju procent högre lön än kvinnor, klagar Esabelle Dingizian. Men säger denna siffra verkligen sanningen om hur jämställda vi är? Nej, inte alls! Om antalet manliga uteliggare skulle öka samtidigt som kvinnliga chefer blev fler, ja då skulle genomsnittet bli helt jämställt. Men orättvisorna i samhället hade ju därför inte minskat. Dingizian klagade för en tid sen över att Gustav Vasa fanns på tusenlappen medan Selma Lagerlöf återfanns på tjugan. Det visade, menade hon, att samhället värderar män mycket högre än kvinnor. Det var nog många som då undrade om våra högt betalda politiker verkligen gör skäl för sina goda löner. Hur vore det om Esabelle Dingizian och Miljöpartiet ägnade sig åt saker som verkligen betydde något? Till exempel kunde de kräva att vården av egna barn jämställdes med vården av andras barn. Det skulle verkligen öka jämställdheten. På köpet skulle barn och kvinnor få ett lugnare liv och må bättre.
