Apples nätbutiker gör mig till lagbrytare

Den lagliga bitenAtt ladda ner behöver ju som bekant inte vara olagligt, nej nuförtiden går det även att tanka musik och hålla lagens långa arm både lugn och glad.

KRÖNIKA2007-03-23 11:03
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag gillar inte denna form. Musik på nätet borde vara lätt att ladda ner och tillgängligt för alla, vilket det inte är. Ifall man nu ska tanka sin musik på nätet, där ”allt” finns, borde man inte då kunna ladda ner just allt?
Om vi tar Apples iTunes-tjänst som exempel så kan man där bara ladda ner i sitt respektive lands internetbutik. Så ifall en av dina favoritartister släppte en exklusiv singel med jätteläckra bonuslåtar i den engelska iTunes-butiken kan du glömma den. Då måste både kreditkortet och din adress vara registrerad på det engelska fastlandet. Sedan är jag också lite konservativ, jag vill helt enkelt ha den fysiska varan i mitt redan överbefolkade cd-ställ. Och skulle min ovan nämnda singel släppas i utlandet i fysisk form, ja då behöver jag ju bara importera den genom en ”vanlig” Internetbutik. Så mycket för den digitala friheten.

2. Den olagliga biten
Säg att du är osäker på ett album med en artist, du vet inte ifall du vill ha det eller inte, trots att albumet verkar intressant, eftersom du inte hört det. Ifall du nu väljer att inte köpa skivan, får du aldrig höra den, än mindre får artisten några pengar för den.
Men tänk så här istället. Du laddar istället ner skivan, tycker att den är skitbra och köper den. Artisten får då pengar från någon han aldrig skulle ha fått det av annars.
Och ifall den var skräp, tja, då är det ju bara förpassa den till datorns papperskorg.
Om man nu gör som i punkt två ser jag inget fel med det. Istället för att isolera musiken sprids den desto mer. Självfallet finns det ju folk som aldrig köper en skiva ändå, och det är väl snarare de som ska sättas åt, eller? Vi andra, som kan hålla oss inom ramarna för punkt två, bidrar istället till att musikindustrin kan hålla sig levande.
Tills den dagen då den lagliga nedladdningen är så fri och smidig som den bör vara på det ”fria” nätet, kommer i varje fall jag som musikälskare köra på den fysiska varianten och den så kallade ”olagliga nedladdningen”. Vare sig det rör som om en exklusiv Japanimport med rörligt omslag eller ett osäkert kort från någon okänd grupp man hört ska va bra. Vi kan bilda ett led efter mig, okej?

Läs mer om