Stefan Löfven inledde sin regeringsförklaring med att säga att vi i Sverige väljer en annan väg än de länder där högerextrema krafter har nått ända till regeringsmakten. Andra har hävdat att vi snarare borde ”normalisera” Sverigedemokraterna och ge dem inflytande över vilken regering som ska bildas och vilken politik den ska driva.
Jag håller med statsministern.
Ett parti som är invalt i Sveriges riksdag, eller i ett lokalt fullmäktige, ska självklart ha samma rättigheter som övriga i den församlingen. Har partiet fått mandat har man rätt att yttra sig, rösta, lägga förslag, få platser i utskott och nämnder och så vidare. Man ska också som folkvald politiker behandlas korrekt och hövligt.
Det betyder dock inte att ett litet eller medelstort parti har rätt att få igenom sin politik, eller att ett 17-procentsparti bör få avgöra vilken regering som ska bildas. Det avgör majoriteten och i valrörelsen hävdade ALLA övriga partier att de inte ville ge SD inflytande.
De som hävdar att Sverigedemokraterna bör få påverka regeringen och dess politik gör det alltså inte utifrån några parlamentariska regler, utan för att de gillar SD:s politik.
Det har också förts en het debatt om huruvida de båda ytterkantspartierna SD och V bör jämställas som lika ”extrema” och omöjliga att förhandla med.
När Sverigedemokraterna hålls utanför förhandlingar bygger det på att kopplingarna till en rasistisk och till och med nynazistisk historia är betydligt färskare än Vänsterpartiets till stalinismen.
Sverigedemokraterna har också besvärats av ständiga avslöjanden av aktiva SD-politiker som i sociala medier fortsätter bedriva vulgär rasism och hatpropaganda. Det visar att SD:s partiledning har en bra bit kvar innan man har lyckats göra partiet respektabelt.
Än värre är att man både i program och uttalanden av ledande politiker driver en linje som strider mot de grundvärderingar som enar övriga partier. Inget annat parti tycker att stora medborgargrupper inte bör betraktas som ”svenskar”, vill stänga public service-medier av politiska skäl eller hävdar att det är ”seger eller död” som gäller i kampen om ”vår kulturs och vår nations överlevnad”. SD är också det enda parti som inte bara vill ha en restriktiv invandringspolitik utan avskaffa dagens asylrätt, som är etablerad internationell rätt fastslagen av FN.
Det är möjligt att Sverigedemokraterna, liksom Vänsterpartiet, så småningom distanserar sig tillräckligt långt från sin mörka historia och släpper de krav och attityder som gör att alla andra partier vägrar förhandla med dem, men där är de inte än. Därför hölls de också klokt nog utanför regeringsförhandlingarna.