Minnena gör Norrköping
Hep Stars på I(drottsparken 1965
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är just alla minnen ? händelser, människor och platser ? som gör Norrköping till jordens självklara medelpunkt i min bok. Jag är en ogenerad nostalgiker som bara behöver gå ned för en gata, vilken som helst, eller träffa en bekant från förr, vem som helst, för att genast få ansiktet fuktat av vågor av minnen. Fukten kan, i och för sig, lika gärna vara nostalgins egen tår i ena vrån.
Och det finns mera. Hep Stars på Borgen och Idrottsparken, första egna singeln från Dures, ändlösa hockeymatcher där badet nu ligger, Ljura och Okka, IFK med Lasse Berglund och Uffe Hultberg, alla dessa samlarbilder, Hultman Åderman, Slangen och Råttan, cirkuselefanterna nedanför balkongen i Östra Promenaden, invigningen av Hageby centrum, att vara fast för Reine och Ralle, fjäsket med att ge bort alla Hep Stars-filmisarna till en viss tjej, tårarna när jag ångrade mig, hur ens jaktmarker växte sig bortom Stortorget, den påtvingade skidåkningen i Vrinnevi...alla dessa minnen.
Minnen som bara kan förknippas med en enda stad, en enda plats, i hela världen. Norrköping. Jag bär på för mycket för att kunna göra annat än älska Norrköping.