Dubbelmordet på Ikea i Västerås har orsakat en livlig debatt hur media rapporterar om händelsen. Flera mediehus anklagas för att mörka uppgifter och inte berätta hela sanningen. Samtidigt får medierna massor av tips av privatpersoner som berättar hur det "egentligen" har gått till. På oseriösa sajter tävlar rasisterna om vem som kan vara mest hatisk mot invandrare, de politiska partierna och media. Det generaliseras vilt. Alla asylsökande dras över en kam.
Det är inte bara smaklöst. Det är också en uppvisning av ett delvis omänskligt och odemokratiskt Sverige.
Till att börja med så mörkar inte media uppgifter när en händelse ska rapporteras. När en reporter, som är en utbildad journalist, får i uppdrag att berätta om en nyhet börjar hen med att samla in så mycket fakta som möjligt. Handlar det om ett våldsdåd, som i Västerås, är det naturligt att börja prata med polisen. Därefter med vittnen som kan ha sett något. Anställda i varuhuset och kunder. Redaktionen får också tips via sociala medier, mejl och telefon, men dessa uppgifter går bara att publicera om det går att säkerställa källor och riktigheten i det som skrivs. Reportern värderar all information och skriver en artikel. I och med att det är ett känsligt ämne kopplas ansvarig utgivare in i arbetet som granskar texten utifrån de lagar och pressetiska regler som finns i Sverige. Lagar och regler som kommit till för att ingen ska bli kränkt, förtalad eller diskriminerad.
Rasistiska sajter har inga utbildade journalister som är vana att värdera källor och nyhetsmaterial. På sajterna finns inga pressetiska regler. Det är fritt fram för skvaller och spekulationer. Det är också fritt fram att hetsa mot folkgrupper, kränka, förnedra och förtala. Källor återges i andra, tredje och fjärde hand. Här frodas rasism och hat. Här namnges personer som misstänkta för brott utan att någon kontrollerat om det är sant. Det är rena rama vilda västern. Sajternas innehåll är helt enkelt en orgie i laglöshet och anarki.
Själva anser sig de rasistiska sajterna vara nya alternativa medier som berättar sanningen. Men folk är inte dumma i huvudet. De flesta kan skilja på skvaller och riktiga nyheter. På oansvariga sajter och ansvariga utgivare. På hänsynslösa övertramp och nyanserade nyheter. På skillnaden mellan odemokratiska sajter och medier som vilar på en demokratisk värdegrund.
I Västeråsfallet har medierna publicerat det som går att berätta. Dag för dag. Och viktigast av allt. Det har varit riktiga uppgifter. Inte skvaller.